- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 1. De antika folkens litteratur /
234

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den hellenistiska tiden - Den augusteiska tiden - Livius och Vergilius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gående periodens revolutionära strömningar, i politik, i moral,
i religion. Denna nya litteratur, som förhärligade det enkla,
sederena livet, som var fylld av patriotisk hänförelse för
Roms storhet, för dess ärorika forntid, för dess uppgift i
världshistorien, för det nya samhällsskickets välsignelser,
av svärmeri för bondelivet och av vördnad för gudarna —
denna litteratur var icke blott en litteratur för en bildad
överklass, utan trängde genom skolorna ned till det
egentliga folket och gav detta en ny livssyn.

LIVIUS OCH VERGILIUS



Särskilt är det två män, hos vilka den augusteiska tidens
idéer med sällspord klarhet komma fram och som haft
betydelse långt utanför deras egen tidsålder: historikern Livius
och skalden Vergilius.

Båda voro norditalienare, Vergilius från Mantova, Titus
Livius från Padova, den förre född 70 f. K., den senare
59 f. K. och således vid tiden för slaget vid Actium en
tjuguåtta års man, som haft tillfälle att se terreurens värsta
gräsligheter och vars mannaålder inföll under det nya
kejsardömet. Till Rom skall han redan tidigt hava kommit, och
där tyckes han till en början hava bedrivit retoriska
studier, vilka satte sin stämpel även på hans följande
historiska författarskap. Detta började han några år efter slaget
vid Actium och ägnade däråt så gott som hela återstoden
av sitt liv, med all sannolikhet på direkt uppmaning av
Augustus, med vilken han var nära förbunden och som
synes hava omfattat honom med verklig vänskap. Hans
väldiga Romhistoria, Ab urbe condita libri, som började
med Roms sagoålder och som sträckte sig ända till den
senaste tiden, omfattade ej mindre än 142 böcker. Men
av dem äro blott 35 bevarade, nämligen de tio första
böckerna (till år 293) samt bok 21—45, omfattande tiden
från det andra puniska krigets början till det makedoniska
krigets slut (d. v. s. tiden 218—167).

Någon vetenskaplig historiker var Livius icke, men han
var poet och retor, och det var härigenom han fick sin
stora betydelse. Hans närmaste föregångare hade snarast
varit memoarförfattare, som skildrat samtidens historia och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/1/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free