- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 1. De antika folkens litteratur /
114

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den grekiska litteraturen före hellenismen - Den attiska tiden - Tragedien - Euripides - Aristoteles’ lära om tragedien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

personlighet fick icke en gång ändra patos. För denna
regel böjer sig även Euripides. Men då han avled 406,
efterlämnade han tvenne dramer, som höra till hans mest
betydande: Bakkhantinnorna och Iphigeneia i Aulis, och i
det sistnämnda har han verkligen skapat en dramatisk
karaktär, som växer och blir något nytt. Den Iphigeneia,
som först träder oss till mötes, kan närmast karaktäriseras
såsom den älskvärda “ingenuen“. Då hon får höra, att hon
måste offras för att tillförsäkra grekerna seger, ryggar hon
tillbaka och ber om sitt liv. Den fina naivitet, som vid
hennes första uppträdande låg utbredd över hennes väsen,
bevarar hon väl; men livets allvar börjar nu framträda för
henne, och då Agamemnon avlägsnar sig, utan att kunna
bifalla hennes bön, mognar hon i hast till kvinna. Akhilleus
vill rädda henne, men hon tillbakavisar detta anbud och
vill dö för sitt fosterland. Hela Hellas — säger hon till
modern — har nu sina blickar fästade på mig.

Ack, i sanning livet bör dock icke skattas allt för högt.
Ej för dig allena, men för hela Hellas blev jag född.
Se, hur många tusen kämpar, alla sköldbeväpnade,
Många tusen raska sjömän genom härnad vilja hämnas
Skymfen fosterlandet lidit och för Hellas villigt dö!
Skulle då mitt liv, ett ensamt, söka hindra detta!


Och så väljer antikens Orléanska jungfru frivilligt döden
för det helleniska fosterlandet.

Aiskhylos hade enligt uppgift haft sin första seger som
dramatiker 485. Sophokles och Euripides avledo bägge
samma år, 406, och med dem sjönk också den grekiska
tragedien i graven. Dess livslängd hade varit kort, icke ens
ett århundrade, men dessa år hade varit en diktens oavbrutna
sommar, bördig och utvecklingskraftig som kanske ingen
annan tid.

ARISTOTELES’ LÄRA OM TRAGEDIEN



Innan vi övergå till den andra dramatiska diktarten under
denna tid, komedien, återstå några frågor rörande tragedien,
och för att besvara dem göra vi bäst att taga Aristoteles’
— tyvärr blott ofullständigt bevarade — poetik till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/1/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free