Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den grekiska litteraturen före hellenismen - Den attiska tiden - Tragedien - Tragediens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta åter ur dityramben, och Horatius har i sin poetik en
notis, att Thespis “på vagnar“ uppfört den första tragedien
i Aten — såsom vi på grund av andra uppgifter kunna
bestämma år 534 f. Kr. Men med blott dessa uppgifter
komma vi ej långt, och vi måste därför på andra vägar
söka lösa detta spörsmål.
Vad vi först kunna konstatera, är, att tragedien tillhört
och ingått i Dionysoskulten. Tragedierna uppfördes
framför Dionysos’ helgedom nedanför Akropolis och endast under
tre bestämda dagar i månaden Elaphebolion, då den stora
festen firades till ära för Dionysos Eleuthereus. I dylika
kulter — icke blott i Grekland utan ock annorstädes —
ingick ofta en mer eller mindre dramatisk ritual. I den
deliska Apollonkulten framställde man mimiskt Letos
mottagande hos olika folk; vid Skephros-körerna i Tegea
uppträdde en prästinna, klädd såsom Artemis, och förföljde en
man, vilken föreställde Skephros’ mördare, vid
Septerionfesten skildrades, också mimiskt, Apollons strid med Python,
och i de eleusinska mysterierna ingick ett slags drama, som
erinrar om ett medeltida passionsspel: först en väldig kör;
därefter uppträder Kore på telesteriet och plockar blommor,
Pluton kommer och bortrövar henne på sin vagn, Demeter
söker förgäves efter sin dotter, men till sist återför Hermes
den bortrövade och Zeus stiftar förlikning mellan Demeter
och Pluton. Dylika religiösa folklekar erinra ju slående om
den kristna liturgien, där, såsom vi sedan skola se, Kristi
uppståndelse mimiskt skildrades, och liksom det medeltida
mysteriet utvecklades ur dylika liturgiska scener, kan även
den grekiska tragedien på ett liknande sätt hava vuxit fram
ur Dionysoskulten.
En annan fast utgångspunkt är namnet tragodia eller
“bocksång“, ty detta säger oss, att körsångerna — vilka
äldst ju voro den egentliga tragedien — utförts av män,
kostymerade såsom bockar. En dylik djurkostym ingick i
flera kulter och sammanhänger med en uråldrig dyrkan av
sedan förmänskligade djurgudar. Inom Dionysoskulten buro
vissa tempeltjänare namnet “hästar“, Artemis Brauronias
tjänarinnor kallades björninnor, Poseidons tjurar, o. s. v.
Vad nu bockarne beträffar, veta vi, att heroen Adrastos
firats med bockkörer, d. v. s. genom kördanser, utförda av
män klädda såsom bockar eller satyrer, och dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
