Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den grekiska litteraturen före hellenismen - Den ioniska tiden - Elegi och lyrik - Iamb och elegi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grekland alldeles fantastisk. Men genom kolonisationen på 600-
och 500-talen utvidgades denna världsbild högst betydligt.
Överallt grundades nu grekiska nybyggen, från Svarta
havet till Afrika, Sicilien, Syditalien, t. o. m. längre åt
väster, och om ägäiska havet förut varit Greklands egentliga
medelpunkt, blev det nu hela det östra Medelhavet, ty i
alla riktningar styrde grekiska fartyg fram över detta, och
såsom handelsfolk överflyglade hellenerna de gamla fenikerna.
Överallt, med Egypten, med Orienten, med barbarfolken i
Afrika och Italien trädde de i merkantil förbindelse, och
både i Assyrien och i Egypten möta vi grekiska legoknektar.
Världen hade således hastigt blivit ofantligt mycket större,
och redan detta bidrog att giva greken en annan syn på
livet. Han fick detta även därigenom, att han — såsom
vi strax skola se — nu också emottog nya impulser från
den högre stående kulturen i Assyrien och Egypten.
Men kolonisationen framkallade ock en social revolution.
Det homeriska samfundet hade varit aristokratiskt; egendomen
hade bestått i jord och boskap, och denna egendom innehades
av “konungen“ eller vad vi — med hänsyn till områdets
obetydliga omfattning skulle säga — av stormannen, som
på sin borg levde av bondens arbete. I och med det
att handel och industri nu i stället för jordbruket blevo
koloniernas huvudnäring, skapades en ny form av förmögenhet.
Metallen — och kort därefter det präglade myntet — blev
nu värdemätaren, ej längre antalet kreatur, och detta
omdanade hela samhället. Lockade av de nya förvärvskällorna,
strömmade bönderna till de uppväxande städerna och kolonierna,
där industrien till en stor del drevs med köpta slavar —
en i det hela ny samhällsklass — och där denna industri
och handel gjorde dem förmögna. Det “tredje ståndet“
uppstod, och därmed följde såsom alltid våldsamma politiska
brytningar. Grekland vid denna tid erinrar därför ganska
mycket om Italiens ungrenässans. I vissa städer störtades
“tyrannen“, i andra bibehölls konungen med en av
folkförsamlingen starkt begränsad makt, i några rasade en
förbittad kamp mellan olika adelsfraktioner, i andra avvägdes
makten efter olika förmögenhetsvillkor, i åter andra segrade
“demos“ eller det “fjärde ståndet“, som dock alltid var
så till vida aristokratiskt, att under detta stodo slavarna,
som fingo utföra arbetet för de fria medborgarne. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
