Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 1 - Några drag af Beeren Eilands kolonisationshistoria. Af Johan Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEEREN EILANDS KOLONISATIONSHISTORIA. 53
kring Kolbukten, där i, 2 till 3 kolflötser äro synliga nästan
öfverallt i de mer eller mindre höga strandbranterna. På tvenne
ställen, där i båda fallen flere flötser förekomma öfver hvarandra i
strandbranten, har jag uppmätt detaljerade profiler. På den ena
lokalen, SSO. om Kolbukten, är strandbrantens höjd 37 m., och i
den nästan horisontelt liggande ursasandstenen finnas här tre
kolflötser af resp. 1.2, 0.75 och 0.55 m. mäktighet, alltså tillsamman
2.5 m. kol i profilen. På det andra stället är strandbrantens höjd
32 m. med fyra flötser af 1.2, 0.5, 0.5 och 0.65 m. mäktighet, alltså
tillsamman 2.85 m. kol. Dessa strandprofiler af ungefär 35 m. höjd
ge tydligtvis ingen fullständig bild af den totala kolmäktigheten i
en profil genom hela den kolförande sandstensserien, då denna har
en mäktighet af minst ico m., men sannolikt ansenligt mera.
För att vinna en föreställning om Beeren Eilands
koltillgångar skola vi antaga, att hela kolfältet äger en kolmäktighet af en
meter, hvilket efter ofvan meddelade iakttagelser sannolikt är
betydligt för lågt skattadt. Med denna mäktighet skulle endast inom
de 86 km2., där den kolförande serien ligger öfver hafsytan, finnas
c. 100 millioner tons kol. Denna approximation är af lätt insedda
skäl ytterst osäker, dock snarare för låg än för hög. Af de direkt
uppmätta flötserna äro de flesta för tunna för att med fördel kunna
brytas; endast siffran 1.2 m. anger en lockande mäktighet. Äfven
med denna inskränkning får man dock antaga, att ön äger något
eller några tiotal millioner tons kol, som ur grufteknisk synpunkt
äro brytvärda.
Skulle en lönande kolbrytning uppstå på Beeren Eiland, finge
den tvifvelsutan sin förnämsta afsättning i nordliga Norge, och det
kan därför vara af intresse att lära känna dessa trakters
kolkonsumtion. Enligt »Norges officielle Statistik» importerades 1899 till
följande orter, Bodö, SvolvEer, Tromsö, Hammerfest, Vadsö och
Vardö, tillsamman i 875 240 hl., d. v. s. ung. 150000 tons kol.
Beeren Eiland skulle sålunda för långa tider kunna förse nordliga
Norge med hela dess behof af stenkol, om nämligen Beeren
Eiland-kolen äro dugliga (framför allt till ångbåtskol) och med fördel
kunna brytas.
Kolens kvalitet gör ej ett så gynnsamt intryck som deras
mängd och flötsernas goda läge. Professor P. KLASON har med
utomordentligt tillmötesgående, för hvilket jag står i stor
tacksamhetsskuld, analytiskt undersökt de hemförda kolprofven. Denna
undersökning har visat, att kolens askhalt är mycket hög och väx-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
