Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - André Oscar Wallenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till 1863, sista riksdagen vald för första bruksdistriktet, sedan
Sundsvall blifvit honom otrogen. Af Stockholm valdes han
1865 till riksdagsman, men valet öfverklagades och kassera-
des, enär hans burskap i Sundsvall räckt så länge, att han
vid valtillfället icke varit valbar i Stockholm. Men när representationsförändringen gått igenom, blef Wallenberg
Stockholms riksdagsman i första kammaren, och detta val
förnyades framgent.
Det var Stockholms stadsfullmäktige, som visade honom
detta förtroende, och denna kår tillhörde Wallenberg från
dess begynnelse. Der var han länge en allsmäktig herre,
alltid en mäktig. Och mycket arbete nedlade han för visso
inom Stockholms kommunala representation. I en lång följd
af år var Wallenberg medlem af dess beredningsutskott och
ordförande i dess handels- och sjöfartsnämd.
För Sveriges införande bland stater med guldmyntfot och
särskildt dess anslutning till det af en stor del af Europa
omfattade franc-systemet var Wallenberg ifrigt verksam. I
förra fallet lyckades han, icke så i det senare, ehuru han
verkligen bragte det derhän, att den svenska carolinen, till
halten pröfvad i Frankrike, af dess regering erkändes som
fullgodt betalningsmedel i alla statens kassor. Men dessa
kassor fingo troligen aldrig emottaga flera caroliner, än dem
Wallenberg medfört. Den genom deras utmyntning beträdda
banan öfvergafs nemligen allt för snart och Sverige har ännu
i dag qvar sin gamla fjerdedels specie, nu kallad krona, »till
stor glädje för utlandets vexlare».
Wallenberg deltog i stiftandet af Stockholms
hypotekskassa 1861, af skandinaviska kreditaktiebolaget 1864. Han
gaf upphof åt införande af postanvisningar och postremissvexlar
i vårt land. Han stred länge för räntans frigifvande,
innan uppfattningen mognat så, att lagen derom 1864
utfärdades: Och först och sist arbetade han inom riksdagen för
ordnandet af riksbankens och de enskilda bankernas
förhållanden. Att han härvid hvarken leddes af afund mot den
förra eller egennyttig tillgifvenhet för de senare kunde för
många lagstiftare och tidningsläsare aldrig bli tydligt, kanske
icke ens alltid för finansministern. Och dock förklarade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
