Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Léon Gambetta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
510 Dödsrunor.
med en interpellation af Gambetta. Jules Favre var
»vensterns» medelpunkt, Jules Grévy ordförande vid dess
sammankomster, Ferry, Simon m. fl. af de sedan framträdande
männen hörde dit; de blottade arten af den utbasunade
kejserliga liberalismen, under det Thiers och hans vänner ännu
tvekade. Men majoriteten var kompakt. De »officielle»
diskuterade ej, de röstade.
Olliviers värste motståndare i tribunen var Gambetta.
Helt dramatiskt tedde sig scenerna i Palais Bourbon, der
afbrott och inpass af försmädliga ord och satser hörde till
ordningen. »Ni behöfde blott en stråle af sundt förnuft»... sade
en gång Gambetta. Olivier afbröt: »och ni behöfde en stråle
af patriotism och samvete». Ordvexlingen blef så hatfull och
häftig att sessionen måste häfvas. Under stigande förbittring
fortskredo förhandlingarna. Lagförslag från venstern
förkastades, till och med om de icke gälde politiska ämnen, men
opinionen emot den Ollivier’ska regimen växte. När Ollivier
tagit sin tillflykt till ett plebiscit, ledt af regeringens
organer, interpellerade Gambetta, och det tal han då höll, 5 april
1870, räknas ännu bland hans främsta. Ett sådant plebiscit,
sade han, som det nu beslutna, blir mera ett kejserligt
påbud än ett folkviljans uttryck. För denna finnes icke rum
inom kejsardömet. »Folkviljans suveränitet kan endast göra
sig gällande i ett land, hvars parlament, valdt genom alla
medborgares åtgärd, eger ledningen och sista ordet i landets
politik». Och han belyste utförligt, vältaligt, passioneradt
motsägelserna, ohällbarheten i kejsardömets konstitutionella
organisation, med dess föregifna härstamning från folkets
fria val.
Millionerna röster räknades, men tryggheten tycktes icke
Växa i bredd med majoriteten af de skördade ja-sedlarne.
Bättre stöd skulle väl skänkas af »la gloire». På andra
sidan Rhen fortgick konsolideringen af det tyska riket - skulle
man icke utplåna missgreppet af 1866 med ett snabbt grepp
1870, innan äfven södra Tyskland hunnit uppgå i det norra?
En anledning erbjöd sig att utmana den preussiska politiken,
genom marskalk Prims anbud af Spaniens lediga krona åt
en prins af det preussiska kungahusets slägt. Preussen, ovisst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
