Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Pierre Augustin Caron de Baeumarchais
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
260 Minnesbilder.
små »ungkarlshem»; lorden skall gifta sig dagen derpå med
en af landets rikaste arftagerskor. Upptäckter och
förvecklingar, repliker i fasansfull ton, tårar och svimningar, dueller
o. s. v. hålla åskådaren i skakning allt igenom, men »den
dygdige brottslingen» - pjesen heter så i svensk
öfversättning - omvänder sig och allt slutar i dygd, sedan kraftiga
föredrag hållits öfver orättvisan i mannens och qvinnans olika
ställning till sedlighetsbrott. Pjesen gafs 1767 första gången
och lefde ganska länge, i Sverige spelad ännu 1839. Långt
mindre lif hade hans nästa dram »De begge vännerna eller
köpmannen i Lyon», hvars alla personer täfla i brist på
sjelf-viskhet. Den upplefde tio representationer (1770), och
Beaumarchais tröstade sig med att sjelf blifva rörd, när
allmänheten gäspade. Ännu är icke den rätte Beaumarchais färdig:
han är sentimental och tråkig, utan minsta glädtighet men
mycket hederlig. 1772 har han ändtligen hittat på att göra
något af sina spanska typer; han har skrifvit ett mellanting
af vådevill och opera-comique: »Barberaren i Sevilla».
Stycket blef ej antaget. 1773 gör han om det till en komedi, får
det antaget till uppförande på Théåtre fran^ais - men
försvinner i samma vefva sjelf från skådeplatsen, trots sina
penningar och sina affärer, utan vidare insatt i ett fångtorn,
emedan han råkat misshaga en hertig, som... nog af, det var
icke på dygdens väg de båda herrarne sammanstött.
Redan förut hade Beaumarchais sammanstött med den
franska privilegierade rättvisan. Duverney dog 1770 sedan
han och Beaumarchais redt ut sina ömsesidiga affärer; den
gamles arfving, en grefve de la Blache, som hatade
Beaumarchais af hjertats grund, förklarade uppgörelsedokumentet
falskt och gjorde rättegång. Efter sju år blef Beaumarchais
frikänd, men innan slutdomen föll, hade mycket inträffat,
som gjort Beaumarchais till en annan menniska. Just som
»Barberaren» skulle uppföras och processen mot la Blache
slutas, inspärras Beaumarchais i »Fort TEvéque - emedan
han blifvit nesligt behandlad af hertig de Chaulnesl Först
efter 2*/2 månader utsläptes han. För att ändtligen få slut
på den la Blache’ska rättegången, sände han nu, enligt
bruket, en present till sin domares fru. Han anklagades nu att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
