Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Pierre Augustin Caron de Baeumarchais
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pierre Augustin Caron de Beaumarchais. 259
»inviga» anstalten. Beaumarchais öfvertalade prinsessorna
att besöka skolan, och sedan dröjde det icke många dagar,
innan de fått gamle kungen dit. Något för något: Duverney
lät Beaumarchais gå rned i vinstgifvande spekulationer, till
hvilka han sjelf förskjutit kapitalet. Beaumarchais använde
första utdelningen att köpa sig en ny titel, någonting i
jägeri-staten, >:lieutenant-général des chasses aux bailliage et
capi-tainerie de la varenne du Louvre». Hertigen af Valliére var
hans närmaste förman, »capitaine general». Nu hade han
blifvit något i verlden!
För affärsspekulationer hade han hufvud. Han reste i
Spanien, i England, i Frankrike för affärer. Ett helt år, 1764
-65, vistades han i Spanien. Derunder uppträdde han vid
hofvet som sin bedragna systers försvarare och lyckades
utverka bedragarens, Clavigos, afsättning och förvisning från
hofvet. Här gjorde han också bekantskap med Almaviva,
Bar-tolo, Basile, Figaro, Rosine, Susanne, Cherubin - dessa typer
som framdeles skulle varda hans rikedom af ovanskligare art
än millionerna. 1768 gifte han sig med en rik enka, som efter
två års äktenskap afled. Och affärsverksamheten fortgick: i
många år exploiterade han skogar i kompani med vännen
Duverney.
Efter hemkomsten från Spanien hade hans tankar, trots
affärerna, oaflåtligt riktats åt planen att (som Diderot) skapa
ett »drame sérieux ou intermédiaire entré la Tragédie
he-roique et la Comédie plaisante» (allvarsamt skådespel eller
något midt emellan hjeltetragedien och lustspelet), sorn han
skrifver i sin »essai sur le genre dramatique sérieux». Det
var endast kungars och heroers sorger, småfolkets löjligheter,
som voro brukliga ämnen för tragedier, för komedier. Kunde
det ej gå an att framställa småfolkets sorger på scenen?
Di-derot’s »Pére de famille» gaf honom den yttre impulsen, den
inre - systerns olycka - ha vi redan nämt. Så kom »Eugenie»
till verlden. En baronet på landet har en narraktig syster och
en naiv dotter. I hans frånvaro öfvertalar tanten den unga
flickan att hemligt äkta en förnäm lord. Lorden har klädt ut sin
inspektor till prest. När pjesen börjar, har baroneten med syster
och dotter kommit till London, der de mottagits i ett af lordens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
