Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Fredrik Wilhelm Scholander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fredrik Wilhelm Seliotanåer. 205
dringar af akademiens tillstånd och allmänhetens köld för
konsten, erhöll redan 1852 af en konstkorrespondent i
Stockholm den hugnesamma underrättelsen, att arkitekturen inom
akademiens skolor gjort betydliga framsteg, tack vare
Scho-landers verksamhet.
Ett nytt reglemente för akademiens läroverk utfärdades
få veckor efter det Scholander utnämnts till professor och
enligt detta undervisade en lärare i förberedande bygnadsslwlan
i arkitekturens elementer, eri annan i praktiska bygnadsskölan
i bygnadsteknologi, under det professorn i den högre bygnad
s-skolan gaf undervisning i allt som rör bygnadskonstens
estetiska del och dess historia samt utvecklade elevernas
förmåga af egen komposition. För föredragen öfver^
arkitekturens historia hade Scholander rika hjelpmedel i sina
aqvarell-portföljer, för ledningen af de ungas smak besatt han en ändå
rikare fond i sin säkra kunskap, sin rena stilkänsla, sin varma
konstkärlek. Och med all stränghet verkade läraren fullt
Sympatetiskt på alla konstnärligt anlagda sinnen bland
eleverna, Ar efter år vexte antalet af dem som mottagit lif och
väckelse ur Scholanders rika själ, och större glädje kände han
aldrig - utom hemmets glädje - än elevers tacksamma
erkännande, elevers dugande verk. Arkitekterna kallade han
också sina bröstarfvingar.
Men akademien egde äfven en annan skola, för hvilken
Scholander i aderton år var verksam. Det var
ornaments-skolan. C. R. Nyblom har i sin teckning af Scholanders lif
anmärkt, att »hans konstnärliga snille utvecklade sig bäst
och friast just i den del af konsten, som ligger på gränsen
mellan arkitekturen och måleriet, nemligen ornamentet,
dekorationen». Hans »bröstarfvingar» och öfriga akademiens
elever eller industriens arbetare, hvilka i denna skola njöto
Scholanders undervisning och ledning, stodo således här i
direkt beröring med en af lärarens starkaste sidor, och han
sådde icke på helleberget. Ur ornamentsskolan icke mindre
än ur högre bygnadsskolan utgick också Scholanders sMa: som
icke igenkännes på användandet af någon viss stil, men i
gedigen kunskap om alla stilar, i bildad smak vid deras an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
