Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Fredrik Wilhelm Scholander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
200 Minnesbilder.
9
till mönster var ingen sanning möjlig». Skolorna och
undervisningens beskaffenhet har Scholander några år före sin
bortgång skildrat i en liten uppsats, som erhåller ett rum i
hans under utgifning varande »Skrifter», liksom en teckning
af det murarlif, arkitekteleverna samtidigt måste föra, för
att från »ärlige lärlingar» stiga till »redlige gesäller» i det
lofliga murmästareembetet. Konduktören Blom Carlsson
undervisade i nedre bygnadsskolan, öfverstelöjtnant Blom i den
öfre, kapten Gerss, akademiens sekreterare, föredrog
perspektivlära och akademiens vice-pneses, vice stadsarkitekten
Pfeffer, var direktör för arkitektsskolorna biträdd, af vice
professorn Nyström. Arkitekteleverna voro samtidigt endast 10-12,
i båda skolorna.
Koleraåret 1834 deltog Scholander första gången i
akademiens utställning. Han hade då för besvarandet af
akademiens »mindre prisämne i bygnadskonsten» belönats med
Meyerska silfvermedaljen samt fick utställa sina laveringar:
»fasader, plan och perspektiv af allmän auktionskammare».
1835 vorden murargesäll, erhöll han vid följande täflan inom
högre bygnadsskolan ett mindre stipendium för »projekt till
ridskola», hvilket utstäldes 1836. Nu antogs han till
konduktör vid slotssbygnaden och e. o. konduktör i
öfverintendents-embetet. 1838 utstälda han en »allmän badinrättning» -
årets prisämne - och fick större bygnadsstipendiet (60 rdr
b:co) samt anställning i stadens bygnadskontor. Hans egen
flit och morbroderns beskydd hade alltså burit goda frukter
för den unge mannens framtid, och sedan han 1840 utstält
»etyder efter antika marmorarbeten i K. Museum» kallade
akademien honom till agrée. Nu återstod endast
resestipendiet. Kungl. Maj:t tilldelade honom detta i sept. 1841 (500
rdr hamb. b:co årligen i tre år) och den 21 okt. lemnade
Scholander Stockholm.
Paris blef nu i nära två år hans hem och skola.
Hyppo-lyte Le Bas, då sextioårig men i kraftfull verksamhet och
fortfarande omgifven af en elevskara, ur hvilken många
berömda arkitekter framgått, mottog äfven den unge svensken,
hvars arbetskraft först ådrog sig uppmärksamhet, innan denna
hunnit visa bång.’ Hka begåfning. Sedan vardt han ej mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
