Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Efterskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
182 Mksdagsgalleri 1886-89.
accept å de vexlar, de draga i det »nya systemets» namn,
likväl icke alltid vunnit gehör. Så har t. ex. fordran på
exporttull å tackjern redan två gånger mött regeringens
bestämda motstånd och 1889 nödgats underordna sig
statsministerns förklaring, att sådan tull strede mot traktater med
främmande makter.
Jöns Rundbäck är nu som förr en väldig debattör, men
lider stundom rätt svåra mothugg af andra väldiga
debattörer, och har måst underordna sig yngre medbröder i det
»nya landtmannapartiet», som skrifvit lifsmedeltullarne på
sin fana.
Oskar Robert Themptander, som 1887 i mars, vid
upplösningen af Andra kammaren, och 1887 i maj, vid den nya
riksdagen, »sett Imng och folk enas i erkännande af hans
fosterländska arbete, icke mindre än af hans personliga värden, fick i
februari 1888 erfara att båda skiftat opinion - Mda, så vidt
konungen uppgifvit tanken på en förnyad upplösning af Andra
kammaren, och så vidt folket talade genom denna kammares
majoritet. »Äro icke protektionister folk», utbrast en ärad
tidningsorgan i maj 1887, sålunda uttryckande på en gång
sin missuppfattning af det ur »riksdagsgalleri» citerade
uttrycket och sin förtrytelse öfver dess befogenhet.
Valmännens majoritet anses ju uttrycka folkets åsigt, och denna
majoritet hade vid vårvalen 1887 otvetydigt uttalat sitt
erkännande af excellensen Themptanders hållning i den fråga,
som söndrade sinnena. Men för den 1888 till riksdag
samlade Andra kammarens majoritet låg icke valmännens
majoritet till grund. Icke dess mindre blef det
protektionisternas lagliga rätt att nu tala i folkets namn, och att det »folket»
icke erkände Themptanders »fosterländska arbete», är
nogsamt kändt. Med hela konseljen ingaf också Themptander
sin afskedsansökan och det nya systemets »accepterande»
regering öfvertog ärendena i februari 1888, hvarefter
Themptander utnämndes till landshöfding i Stockholms län.
Senare på året afsade han sig platsen i riksdagens Första
kammare, undandragande sig möjligheten att störande inverka
på den af hans efterträdare i statsministerernbetet
proklamerade »försonlighet gch frid», hvilken -skulle följa det nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
