Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Efterskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efterskrift. 181
redan då en morgondag af annat skaplynne, men Andra
kammarens upplösning gjorde slut på förhoppningarne - dock
endast för ett år. När »det nya systemet» genom Högsta
domstolens utslag nått majoritet vid 1888 års riksdag och
ingen ny kammar-upplösning ansågs tjenlig, ingick Per Axel
Bergström i den nya ministéren, åt hvilken konungen
uppdrog att acceptera majoritetens önskningar om ett ändradt
tullsystem. Som statsråd och chef för justitiedepartementet
fungerade han dock endast under tiden mellan den 6
februari och den 28 september 1888, hvarefter häri återgick till
landshöfdingestolen. I riksdagen och i lagutskottet innehar
Bergström fortfarande en bemärkt ställning, mer än en gång
väldigt tornerande mot förra medbröder i det nya systemets
minister.
Per Jakob von Ehrenheim sitter qvar på Första kammarens
vice-talmans-stol och har, efter vederbörandes val, fått
efterträda Louis De Geer som universitetens kansler.
Liss Olof Larsson, som i fråga om lifsmedelstullar icke
delade sina valmäns åsigt, återvaldes icke heller till
representant i Andra kammaren för Ne der s il j an s domsaga vid de
nya valen efter Andra kammarens upplösning i mars 1887.
Men då valförrättaren icke dess mindre förklarat honom vald,
fungerade han som riksdagsman under största delen af
»majriksdagen», tills Högsta domstolen hunnit ogilla
valförrät-tarens åtgärd. Vid höstvalen för den nya treårsperioden
återvann han majoritet i sin valkrets och sitter 1889 åter
på vice talmansstolen i Andra kammaren, väldig som förr
i debatten, men delande makten som det »nya
landtman-napartiets» ledare med A. P. Danielsson. Liss Olof
återvaldes 1889, ehuru ej utan motstånd, till fullmäktig i
riksbanken.
Excellensen Gillis Bildt blef det beskärdt att med
riks-marskalksembetet förena statsministersembetet, sedan den
tilltänkta föreningen af detta höga embete med erkebiskopskallet
strandat på erkebiskopens bestämda vägran. Såsom främsta
man i den nya ministéren af den 6 februari 1888 uppträder
han nu på andra riksdagen vid maktpåliggande tillfällen å
regeringens vägnar i de båda kamrarne, hvilkas fordran på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
