Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Sven Adolf Hedlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sven Adolf Hedlund. 155
Vid början af sin riksdagsbana ifrade Hedlund för
införande af accis å hvitbetssocker, motsvarande tullen å råsocker,
för att icke genom tullskydå göra hvitbetsodling lönande. För
industrien förutsåg han hög blomstring så snart vi sluppe
allt skydd och arbetade för verldskonsumtionen, icke blott
för den inhemska. Att sänka de höga sädesprisen genom
bränvinsbränningsförbud var ett af de förslag vid 1868 års
riksdag, som Hedlund motsatte sig, och hans åsigt om
jordbrukets betryck var den, att sådant var afhängigt af helt
andra förhållanden än tullar.
Men det var icke förrän 1875, Hedlund egnade tulltaxan
särskild uppmärksamhet. I en motion yrkade han då, att en
mängd poster i tulltaxan, hvilka gåfvo föga nämnvärd eller
alldeles ingen inkomst, skulle helt och hållet utstrykas ur
taxan, till vinst för administrationen så väl som för trafiken
(15 artiklar inbragte 1872 16V2 million, 85 artiklar l1/* million,
222 öfriga artiklar 383,000 kr.!), sarnt att tullfrihet eller
tull-nedsättning måtte beslutas för vissa den stora allmänhetens
konsumtionsartiklar. Men förslagen vunno föga framgång.
Hedlund invaldes 1876 i bevillningsutskottet och fick der
sedermera under flera riksdagar taga del i arbetet. Efter
1879 års riksdag blef protektionismens propaganda allt
verksammare, men möttes af Hedlund, så väl i hans tidning som
vid riksdagen, af starka mothugg. I form af förslag om
»inregistreringsafgifter» framkommo de reaktionära
önskningarna 1880. I ett väldigt anförande den l maj bemötte
Hed-lund de nya krafven, frågande, hvarför icke likaväl yrkades
»registreringsafgift» på ull, rå bomull, stenkol etc., som nu
på maskiner och spanmål, då »statsinkomsten» föregafs som
yrkandets motiv. »Först då blir svenska industrien starJc, när
den lefver utan särskild beskattning på svenska folket».
Under de båda sista åren, 1886 och 1887, har Hedlund
stridt i främsta ledet bland Första kammarens
anti-protek-tionister och mot protektionismens koryféer gång efter annan
försökt »de goda skälens maktspråk», - men visserligen
nödgats finna, att detta, - som han redan 1867 befarade -
»blifvit ett dödt språk». Den 1880 dragna sarkastiska
konse-qyenseq. af tullskydcisvännernas påståenden haj: IJedlunci ujv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
