Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Per Jakob von Ehrenheim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
60 Riksdagsgalleri 1886-89.
af judars medborgerliga rättigheter, för kommunallagarne,
och, först och sist, mot skyddstullar, afsedda att »ersätta
in-dustriidkares missräkningar», och mot tull på
lifsförnöden-heter, till hvilka han, mot sjelfva Fåhraeus, ville räkna både
»salt» och »salt sill».
I »norska frågan» yttrade han deri åsigt, att man icke
»vid någon revision af riksakten kan vänta, att norska folket
skall uppoffra sin likställighet med det svenska», en ganska
enkel sanning, som icke dess mindre nog behöfver utsägas allt
emellanåt, liksom denna: »det konstitutionella statsskicket har
icke större vådor, än om laglöshet och oordning få inträde
inom representationen». När Ehrenheim, med anledning af
konstitutionsutskottets dom mellan borgarståndet och. dess
talman, i februari 1860 på riddarhuset framsagt dessa ord,
helsades han med talrika bifallsrop. Sådant hände honom
icke ofta. Dels talade han kort och på sak, utan all retorisk
konst, dels var han icke alldeles i majoritetens smak. Eget
nog är det, att mot slutet af riksdagen se Ehrenheim och
Lagerbjelke skärmytsla i representationsfrågan. Den senare
vill sammanföra de fyra stånden, den förre vill motverka
deras ensidighet och förordar derför en liten partiel reform.
Icke ens tidningarna, klagar Ehrenheim, intressera sig nu mera
för representationens ombildning - men han hoppas att
intresset framdeles åter skall vakna.
Och det hoppet slog icke fel. »De folkvalda ståndens»
adress till K. M:t satte reformsaken åter på dagordningen
innan året 1860 hunnit gå till ända, och bland dem, som
tidigt hörde till De Geers »invigde», var Ehrenheim. 1861
blef han ledamot af en regeringskomité - han har sedan
varit ledamot och ordförande i en hel mängd sådana - och
1862 invaldes han i sitt läns landsting. Den samma år
begynnande riksdagen fick mottaga det kungl,
representationsförslaget. Ehrenheim, nu ledamot af konstitutionsutskottet,
bidrog der till dess första framgång, och var för öfrigt
under hela riksdagen en flitig debattör. I en vida mindre
fråga, än representationsreform, nämligen om en ringa
reform af riddarhusets valsätt, yttrade han då de profetiska
orden: »Minoriteten kan småningom växa genom allt kraf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
