Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Per Jakob von Ehrenheim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ättling Per Jakob, liksom fortfarande det möderneärfda Grönsö
i Uppland. På sistnämnda gård föddes han den 4 augusti 1823.
Föräldrarne bodde ömsevis på de båda egendomarne
och i Uppsala under Per Jakobs uppväxttid, och han blef
från enskild information student vid midsommaren 1839.
Det Ehrenheimska huset var den tiden en af stadens sociala
medelpunkter, hvarigenom studentlifvet blef så mycket
angenämare för Per Jakob. Men denne var icke blott en
älskvärd yngling, utan äfven en arbetsam. Han tog studierna
på fullt allvar, så »blifvande possessionat» han var. Ett
katederprof bestod han 1841, juridisk-filosofisk kandidatexamen
aflade han 1843 och juridisk kandidatexamen 1846. Anstäld
i kansliet 1844, inskrefs han 1846 i Svea hofrätt och
arbetade under den som handledare för domareämnen mycket
berömde och mycket anlitade lagmannen och borgmästaren
Callerholm i Hedemora. Både i Dalarne och i Uppland
innehade Ehrenheim domareförordnanden, i hofrätten blef han
1850 e. o. fiskal och kort derefter utnämnd till vice
häradshöfding. 1847-48 års riksdag hade han delvis bevistat som
riddarhuskanslist och med stort intresse följt förhandlingarna.
Vid 1850-51 års riksdag var han riddarhusmedlem, men
deltog aldrig i husets debatter. Sedan vistades han en längre
tid utomlands, med stor förkärlek studerande Englands
politiska och ekonomiska förhållanden. Efter hemkomsten gifte
han sig och satte bo på Grönsö, 1853; fem år senare ärfde
han Malingsbo. Som jordbrukare, bergsbruksidkare och
kommunalman hade han nu fullt upp att göra och kunde blott
egna ett halft år åt 1856-58 års riksdag. Men detta halfva
år blef afgörande för hans framtid.
Ehrenheim blef indragen i det pågående
utvecklingsarbetet. När han 1859 åter kom till riksdagen, var detta i full
gång, under De Geers ledning, hvad regeringens andel angick.
Ehrenheim invaldes i bankoutskottet och tog framstående del
i debatten på riddarhuset.
Han lät sig icke hänföra af stormilar, icke heller af
konservativa slagord. Han ville reformera, der han fann reform
nödig, uppträdde t. ex. mot passväsende, mot bördsrätt —
»ett af lagen skyddadt medel för egennyttiga afsigter», för utvidgande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
