Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Industristat och världsmakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konst, att det vore förhastadt att tala om en säregen amerikansk bildhuggare- och
målarekonst. Ännu obetydligare äro Amerikas insatser i musikdiktningen. På dessa
områden återstår det ännu för amerikanerna att lemna sitt bidrag till
världsproduktionen. Sakkunniga bedömare äro öfvertygade om att de snart skola inlösa sin skuld.
En lång väg är tillryggalagd, sedan Virginiasällskapets utskickade för tre hundra
år sedan foro uppför Jamesfloden och pilgrimsfäderna stego i land på New Plymouths
klippiga strand. Det vidsträckta landet mellan Atlantiska och Stilla hafvet, som
ännu för hundra år sedan till allra största delen var ödeland, är nu koloniseradt,
genomdraget af oräkneliga järnvägar och betäckt med folkrika städer. Icke blott
ett Nya England har här uppväxt utan ett nytt Europa, ett nytt hem för alla folk
af den hvita rasen. Af de mest olikartade beståndsdelar har här uppstått ett nytt,
egenartadt folk, med skarpt utpräglade karaktärsdrag, med alltigenom originella
politiska och samhälleliga institutioner.
Den amerikanska staten är icke ett resultat af abstrakt tänkande utan en
utveckling af engelska institutioner, modificerade genom de koloniala förhållandena, och
den amerikanska demokratien blef den naturliga statsformen för ett folk, som i det stora
hela lefde under likartade villkor. Under loppet af det nittonde århundradet har
befolkningen tillväxt oerhördt. Af den lilla menigheten vid den atlantiska
kustranden har blifvit ett mäktigt världsrike, af den lilla farmarstaten en väldig
industristat. Nya problem, nya svårigheter hafva därigenom uppstått. Medan rasmotsatsen
mellan svarte och hvite bildar det viktigaste problemet i Södern, har Norden att
skydda de amerikanska institutionerna mot öfversvämningen af okunniga invandrarr
massor, som i seder och åskådning hafva föga eller intet gemensamt med
amerikanerna; därtill komma de problem, som tillhöra hvarje utvecklad industristat och som
pläga innefattas i begreppet den sociala frågan. Motsatsen mellan kapital och arbete
framträder i Amerika ungefär på samma sätt som i den Gamla världens
industriellt utvecklade land; däremot har det organiserade storkapitalets öfvermakt
ingenstädes framträdt i så hotande former som i Förenta staterna.
Dessa frågor skola sysselsätta det tjugonde århundradet. Den, som käijner det
amerikanska folkets energi, intelligens och optimism, skall icke tvifla därpå, att det skall
lyckas att blifva herre öfver svårigheterna, att bevara republikens enhet, den
demokratiska statsformen och den lokala själfständigheten, de institutioner, på hvilka
unionens politiska lif beror, och sålunda gifva mänskligheten ett glädjande bevis därpå,
att äfven ett hundramillionfolk förmår styra sig själft. Det är endast att hoppas, att
amerikanerna i det tjugonde århundradet äfven skola få tid att hvila ut och vända
blicken inåt, så att de icke blott i politik och nationalhushållning utan äfven i
vetenskap, litteratur och konst kunna ådagalägga sin höga intelligens och begåfning.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
