Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Industristat och världsmakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRISTAT OCH VÄRLDSMAKT.
89
Biblioteket i Boston.
sidan af dessa med privatmedel underhållna högskolor stodo de af Västerns stater
grundade och underhållna statsuniversiteten, som sträfvade att nå upp till samma
nivå som de äldre systeranstalterna vid kusten. Några bland dessa universitet, såsom
Michigans, Wisconsins och Kaliforniens, intaga redan ett högt rum bland landets
högskolor.
Så äro förutsättningarne gifna för en framgångsrik vetenskaplig verksamhet af det
unga Amerika, och de amerikanska universiteten hafva redan åstadkommit utmärkta
resultat inom olika forskningsområden; inom de exakta och tekniska disciplinerna,
inom filosofi, filologi, historia och nationalekonomi kan Amerika uppvisa en rad
af framstående lärdomsnamn. Det är ingen brist på duktiga fackmän, men stora
vetenskapliga genier, sådana som Darwin, Mommsen och Pasteur, har Amerika ännu
icke frambragt. Icke heller litteratur och konst hafva gynnats af landets utveckling
hittilldags. Den litterära produktionen har väl tillväxt på bredden, men den höga
ståndpunkt, som var utmärkande för den nyengelska renässansen, har den icke
åter uppnått. Där som här, i Gamla världen, frambringas väl årligen hundratals
romaner men få af beståndande värde, och än i dag finnes det icke ett enda
amerikanskt drama, som vunnit burskap utanför unionens gränser. Endast de
amerikanska humoristerna, från Bret Harte till Mark Twain, hafva skapat något verkligen
originellt och därför äfven vunnit erkännande på denna sidan Oceanen. Den
optimism, som uppbär deras riktning, har djupa rötter i den amerikanska folksjälen
och är förklaring nog till det faktum, att Amerikas litteratur så föga påverkats af
den moderna europeiska.
Inom den bildande konsten saknas icke enstaka duktiga verk. Så hafva
Amerikas arkitekter, bland dem särskildt Richardson, åstadkommit flere själfständiga
arbeten af högt konstnärligt värde. I de imponerande universitets- och
biblioteks-byggnaderna samt i många kyrkor uppenbarar sig, särskildt i den inre
dekorationen, en själfständig och rikt utvecklad skönhetskänsla i förening med ett
äkta amerikanskt sinne för det ändamålsenliga. På de senaste årtiondena har
Amerika också frambragt några framstående bildhuggare, såsom French och S:t
Gaudens, och utmärkta målare, såsom Whistler, Sargent, Abbey och
landskapsmålaren Inness, men dessa voro så starkt påverkade af samtida strömningar i Europas
Världshistoria VI.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
