Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Åkerbruk, näringar och handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅKERBRUK, NÄRINGAR OCH HANDEL.
501
utveckling. Början till en girobank påträffar man i Vendig och sedermera i Genua,
där Casa di San Giorgio sedan 1407 idkade bankrörelse. Vid samma tid uppstod i
Barcelona en första offentlig växel-, depositions- eller girobank, tanla de cambi (tabula
cambiorum). Assuranser träffa vi först i Florens, sedan i Nederlanden. Framför
allt i Florens uppblomstrade ett för sin tid utmärkt organiseradt och utveckladt bank-
väsen, som i hög grad befrämjade stadens handelsrörelse. Mot slutet af medeltiden
räknade man 80 florentinska bankhus med filialer på de förnämsta orterna i hela
Europa. Äfven kurian anlitade med förkärlek florentinska bankirer vid sina mång-
faldiga penningtransaktioner.
Ett egendomligt hinder för handeln, särskildt penningrörelsen, utgjorde kyrkans
principiella förbud mot upptagande af ränta, ett förbud, som dock under trycket af
trängande behof i tallösa
fall antingen kringgicks eller
mer eller mindre öppet öf-
verträddes. Räntefoten var
efter vår uppfattning mycket
hög, detta till följd af den
allmänna osäkerheten och
den genom kyrkans håll-
ning ökade risken för lån-
gifvaren; under 10% höll
den sig sällan, men kunde
stiga till 20, ja ända till
40%, utan att man däri
såg något ovanligt eller
förkastligt. Dock förekom-
ma äfven lånevillkor, som
till och med af den tidens
domstolar brännmärktes
som ocker. Särskildt lom-
barderna och - med rätt
eller orätt - i än högre
grad judarne hade i detta
afseende allmänt ett dåligt
rykte.
Judarne förekomma ti-
digt i nästan alla kristna
stater, och deras ställning
var till en början ej väsent-
ligen olik de kristnes. Un-
der den äldre tiden låg
varuhandeln till största de-
len i deras händer. Men
på 1100-talet inträdde ett
omslag till judarnes nack-
del, och dessa blefvo hädanefter utsatta för svåra förföljelser. Dessa förorsakades
till en del af de genom korstågsrörelsen skärpta nationella och religiösa motsatserna,
hvarjämte den med städernas uppblomstring uppväxande nationella handeln med-
förde en reaktion mot judarnes konkurrerande verksamhet på detta område, i det
dessa alltmer trängdes tillbaka i fråga om varuhandeln. De sökte nu en ersättning
i penningaffärerna och kunde här så mycket mer göra sig gällande, som kyrkans
ränteförbud och den kanoniska rättens straff icke berörde dem. På detta sätt fingo
judarne rent af privilegium på att rikta sig på bekostnad af en ekonomiskt ännu
föga utvecklad befolkning och begagnade sig äfven häraf. Men det af dem utöfvade
ekonomiska betrycket gjorde dem till föremål för folkens hat och ledde under medel-
tidens sista århundraden till ständigt förnyade utbrott af en vanligen religiöst färgad
fanatism. Förskräckliga voro i synnerhet judeförföljelserna vid midten af 1300-talet,
Myntverkstad och myntslagare.
Träsnitt i kejsar Maximilians Weisskunig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
