Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Finanser och skatteväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472
W. FRIEDENSBURG, MEDELTIDENS SLUT.
afskudda sig det regemente, som ursprungligen tillkom stadsherren, och samtidigt
utvidga sitt område, insågo de styrande redan tidigt nödvändigheten af ökade
inkomstkällor, särskildt där allmänningen, stadens jordegendom, gaf blott ringa
afkastning. Härtill kommo kostnaderna för offentliga byggnader, kyrkor, rådhus,
varuhus; de i trafikens intresse erforderliga gatorna och broarne o. s. v. Men
just i städerna funnos sedan 1200-talet äfven betingelserna för ett skatteväsen, näm-
ligen en högre utveckling af penninghushållningen och ett visst kapital i privat ego,
hvarjämte en ordnad finansförvaltning var lättare att genomföra här på ett inskränkt
område än i territorierna. Äfven erbjöd upptagandet af konsumtions- och förmögen-
hetsskatter här mindre svårigheter.
Stadens olika inkomstposter voro sålunda afkastningen af den naturligen aldrig
helt och hållet felande jordegendomen, vidare böter, och rättegångssportler, afgifter
för bruket af offentliga inrättningar såsom våg, kran, varuhus, vinkällare, marknads-
stånd, saluplatser, myntet; dessutom afgifter för erhållande af borgerskap, för skydd
af judarne, i en del städer äfven för handtverkares upptagande i ett ämbete m. m.
Härtill kommo som
dande roll i stadens
hushållning och utgjor-
de t. ex. i Strassburg
öfver hufvud taget den
viktigaste inkomstkäl-
lan. I denna stad på-
träffa vi äfven redan
tidigt en allmän accis
på grosshandeln: såväl
säljare som köpare
måste erlägga en rätt
betydande afgift för de
varor, som såldes en
gros i stadens varuhus;
dess storlek visar, att
det här icke var fråga
om en afgift för dispo-
nerandet af varuhuset,
utan om en verklig
skatt. Därjämte före-
kommo allahanda tullar på varor, som in- och utfördes eller passerade såväl till
lands som sjövägen. För bröd och mjöl betalades vidare malpengar, för vin vinpengar,
och mot slutet af medeltiden monopoliserade staden handeln med salt och järn. I
Köln gjordes början till den indirekta beskattningen med lifsmedelsskatter, pålagor
på vin, malt, öl, mjöl och bröd, salt, kött och den s. k. tunnpenningen på rökta
och saltade fiskar.
Städernas hufvudsakliga utgiftsposter under medeltidens sista århundraden voro
krigsväsendet och legotrupperna, byggen jämte befästningar och gaturenhållning, sta-
dens bevakning, resor i diplomatiska ärenden jämte budbäring och kansli, heders-
gåfvor och andra skänker, slutligen tämligen ofta förekommande och vidlyftiga kom-
munala festligheter. Å andra sidan bestredos kostnaderna för kyrko- och skolväsen
hufvudsakligen af kyrkomedel, för fattig- och sjukvård af privata medel. Däremot
påträffa vi offentliga utgifter för handelsinrättningar och åtgärder för lättnader af
handeln, och den allmänna hälsovården kräfde allra minst utgifter för en stadsfysikus
och ett stadsapotek. Härtill kommo för sådana städer, som tillhörde ett förbund,
såsom hansestäderna, medlemsafgifter till detta, och slutligen afgifterna till riket
och konungen.
Tidigt utvecklade sig ett kommunalt skuld- och kreditväsen. Lånen upptogos
antingen under formen af försäljning af kapitalräntor, hvilka staden efter en viss tid
förbehöll sig att återköpa, eller af lifräntor, som utlöpte med innehafvarens död.
Många städer upptogo nästan årligen lån. Så hade Hamburg redan 1370 att erlägga
viktigaste inkomstpost
de ordinarie skatterna,
hvilka i alla städer
voro såväl direkta som
indirekta, äfven om
afvikelser i detalj före-
funnos inom de olika
städerna. Mest utbredd
är förmögenhetsskat-
ten, den s. k. Schoss
eller Schatzung, äf-
ven kallad Bede; den
erlades allmänt för för-
mögenheten i dess hel-
het, lös som fast, med
nyttjanderätt eller be-
sittningsrätt. Men äf-
ven konsumtionsskat-
terna spelade en bety-
Konung Fredrik Illrs myntsigill
(framsidan).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
