Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Det tyska riket under Sigmund och Fredrik III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DET TYSKA RIKET UNDER SIGMUND OCH FREDRIK III.
437
I det öfriga Nordtyskland uppstod icke något större herradöme. Welfernås gamla
hus, Henrik Lejonets efterkommande, försvagades genom upprepade landsdelningar
till den grad, att ingen af dessa småfurstar kunde uppnå en betydande ställning.
I de tyska kustlanden innehade borgerskapet i de till hanseförbundet samman-
slutna städerna en förhärskande ställning. Vi hafva redan sett, hvilken betydande
makt detta förbund representerade. Det egde bestånd ännu efter medeltidens slut,
ehuru det nådde sin höjdpunkt under
1300-talet. Kort tid efter freden i Stral-
sund 1370 inträffade i städerna orolig-
heter, föranledda af den lägre stads-
befolkningens fordran på deltagande i
styrelsen; så 1374 i Braunschweig och
1384 i själfva Lübeck, förbundets huf-
vudstad. Här afgick rådet fullständigt
med segern, men stämningen bland
folket förblef revolutionär, och patrici-
ernas regemente stelnade i sina former.
Också visar den härifrån ledda hansea-
tiska politiken icke samma lyftning och
kloka omtanke som fordom. Det hade
varit en lätt sak för de i den s. k.
Kalmarunionen (1397) förenade skandi-
naviska landen att bereda förbundet
undergång, men deras krafter togos i
anspråk af inre omstörtningar. Emel-
lertid hade den grefliga ätten Schauen-
burg, hvilken jämte Holstein förvärfvat
af ven Schleswig, kort efter midten af
1400-talet utslocknat. Dessa båda herra-
dömen valde då den danske konungen
KristiernI (1448-1481) af huset Olden-
burg till landsherre, och på så sätt
uppstod här en betydande furstlig makt-
koncentration, som blef så mycket far-
ligare för hansan, som intet tvifvel
kunde råda om Danmarks fientliga
sinnelag. Redan för länge sedan hade
denna makt för att skada den hansea-
tiska handeln öppnat Sundet för engels-
män och holländare, till följd hvaraf
engelsmännen redan 1428 grundat en
köpmanskoloni i Danzig. Öfver hufvud
taget gjorde England alla ansträngningar
för att befria sin egen handel från han-
sans förmynderskap. Somredan nämnts,
behöll hansan visserligen öfvertaget i
det krig, som utbröt mellan denna och
England, sedan konung Edvard IV egenmäktigt stängt hansekontoret i London, den s. k.
»Stahlhof»; i freden i Utrecht 1474 tvangs konungen att åter erkänna hanseaternas gamla
maktställning. Men detta blef hansans sista stora triumf. Redan tärde inre split på
dess märg. Motsatsen mellan Öster- och N ord sjö städ erna hade under konflikten med
England trädt särskildt tydligt i dagen, och staden Köln hade i sin politik alldeles sepa-
rerat sig från förbundet och sökt ernå särskilda fördelar af England. Å andra sedan
beklagade sig de västra städerna med rätta öfver att städerna vid Östersjön sträfvade
att utestänga dem från Östersjöhandeln. Inom ordensområdet medförde Polens full-
ständiga öfvermakt en viss kylighet i förhållandet mellan de preussiska städerna och
förbundet. Men det svåraste afbräcket tillfogades det senare af Ryssland. Tsar
Kejsar Fredrik III:s grafsten i S:t Stefans-
domen i Wien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
