Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. England och Frankrike under det 15:de århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
W. FRIEDENSBURG, MEDELTIDENS SLUT.
Bordeaux återföll definitivt till Frankrike (1453). Därmed var kampen mellan de
båda nationerna slut. England hade misslyckats i sitt försök att sätta sig fast
i Frankrike; af alla dess eröfringar stannade endast Calais kvar i dess händer.
Under tiden hade man i Frankrike redan skridit till en nydaning af statsmakten.
Redan på en ståndsförsamling i Orleans 1439 fattades beslut om viktiga reformer,
och finanser och härväsen reorganiserades. Man drog försorg om att den för hof-
hållningen bestämda afkastningen af kronogodsen och de för förvaltningsändamål
afsedda acciserna och tullarne (aides) regelbundet inflöto och öppnade genom en
ständig jord- och personskatt, den s. k. la taille, en ny inkomstkälla, som skulle be-
strida kostnaderna för en stående här. Under det att adeln, de andlige och borger-
skapet i de autonoma städerna voro befriade från la taille, underkastade man
feodalherrarnes underlydande densamma, och först härigenom kommo dessa i »ett
omedelbart förhål- ________________
till upprätthållan-
de af lugn och
ordning utgjorde
de den äldsta stå-
ende hären i Euro-
pa med fast sold.
Officersplatserna
besattes af monar-
ken. Härtill kom
milisen, de s. k.
francs ar diers (fri-
skyttar), som be-
stod af därtill
lämpliga män från
hela landet, till ett
sammanlagdt antal
af 16,000. Dessa
utbildades i vap-
nens bruk, sär-
skildt bågskjut-
ning, och egnade
sig under fredstid
åt sina borgerliga
yrken, men inkal-
lades och besol-
dades af staten
under krigstid; de
gjorde tjenst som
fotsoldater. Äfven
ett artilleri uppsattes under ledning af den kunglige artillerimästaren Jean Bureau.
Till år 1461 bar konung Karl VII landets krona. Han hade personligen inlagt
lika liten förtjenst om den lyckliga afslutningen af det engelska kriget som om
konungamaktens nydaning. I fråga om den senare var det framför allt den rike
borgaren Jacques Coeur i Bourges som bistod honom med råd och dåd; den otack-
samme fursten uppoffrade honom sedermera för hans afundsmän.
En helt annan karaktär var Karls son och efterträdare, Ludvig XI (1461-1483).
Han var en hård och hänsynslös natur, som icke skydde några medel för att nå
sina mål; men tillika var han ett statsklokt hufvud och medförde på tronen en af
sin ungdoms dystra erfarenheter närd sträfvan att åter göra kronan till statsväsen-
dets medelpunkt. Då konungen tog verktygen för sin politik från de lägre stånden,
så voro de förra fullständigt beroende af honom och kunde alltid utan svårighet
skjutas åt sidan. Öfver hufvud taget var Ludvig, hvars natur företedde en egendom-
lig blandning af spetsborgerlighet och tyranni, borgerskapet och de lägre stånden
bevågen och befrämjade deras intressen; däremot var han en fiende till de store,
lande till staten
och kronan. Adelns
svar på införandet
af dessa reformer
blef också en res-
ning mot konung-
en; det kostade
honom dock ringa
möda att nedslå
densamma, och
därefter låg vägen
öppen för genom-
förandet af den
påbörjade här-
reformen. Af lego-
truppernas bästa
element bildades
15 ordonnanskom-
panier på 600 man
eller 100 lansar
(hvardera på sex
ryttare samt båg-
skyttar), de^s. k.
gens d’ar mes; un-
derkastade sträng
disciplin och i små
poster fördelade
öfver hela landet
Konung Karl VII af Frankrike.
Målning af Jean Fouquet, Louvre, Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
