Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Kyrkoschismernas och de stora konciliernas tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKOSCHISMERNAS OCH DE STORA KONCILIERNAS TID.
409
Rom under 14:de och 15:de århundradena. Stadsplan af Taddeo di Bartolo.
Originalet i kapellet i Palazzo Communale i Siena.
röster kring en italiensk kyrkofurste, ärkebiskopen af Bari, Bartolomeo Prignano;
denne var såsom neapolitanare undersåte till huset Anjou, något som var egnadt att
underlätta valet för de franska kardinalerna. Men innan valresultatet ännu kunnat
tillkännagifvas, inträngde den af falska eller missförstådda rykten på det högsta
upprörda folkmassan i konklaven och skingrade det heliga kollegiet. Till följd häraf
kunde den valde, som kallade sig Urban VI, först följande dag (den 9 april 1378)
upphöjas på tronen.
Men det dröjde icke länge, förrän de franska kardinalerna ångrade sitt verk.
Då Urban fullständigt emanciperade sig från dem och deras nation och särskildt
vinnlade sig om att införlifva talrika icke franska element med kardinalkollegiet,
separerade sig de förra och förklarade valet såsom framtvunget af folket för ogiltigt,
ehuru de visserligen själfva kraftigt understödt detsamma. Konung Karl V af Frankrike
öfvertalade nu hofvet i Neapel att mottaga de fronderande kardinalerna i sitt beskydd.
På neapolitanskt område, i Fondi, vågade dessa den 20 september 1378, två dagar
sedan Urban utnämnt 29 italienska kardinaler, skrida till påfvens afsättning och till
val af en af de sina, Robert af Geneve. Den valde kallade sig Clemens VII.
Det franska partiet och dess gynnare hade väl hoppats att genom uppställandet
af en motpåfve kunna aflägsna Urban och återupprätta det gamla, af Frankrike
beroende påfvedömet. Men detta inträffade icke; Urban häfdade sin ställning, och
de skilda nationerna togo olika parti. För Clemens förklarade sig Frankrike jämte
Neapel samt Skottland, senare äfven de pyreneiska staterna; på motsatta sidan stodo
England, Tyska riket, samt norra och mellersta Italien. En första framgång hade
Urban därefter i Neapel. Som i annat sammanhang omnämnts, hade där drottning
Johanna I störtats af Karl III af Durazzo, som gynnades af påfven. Till följd häraf
Världshistoria II. 52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
