Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Italienska statsbildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITALIENSKA STATSBILDNINGAR.
401
för styrelsen (1339), i längden medfört ett försvagande af staten, om icke rivaliteten
med Venedig ständigt tvungit staden att spänna alla sina krafter till det yttersta.
Det var en lifsfråga för Genua att icke låta sig utestängas från orienthandeln. Af
denna anledning befrämjade det
återinsättandet af Paleologerna i
Konstantinopel, hvilka i sin tur
på allt sätt gynnade den genuesiska
handeln. Från denna tid förbyttes
den gamla afunden mellan de
båda republikerna till öppen fiend-
skap, och redan före 1200-talets
utgång ledde denna till ett å ömse
sidor med yttersta förbittring fördt
krig. Härvid visade sig genueserna
vanligen öfverlägsna, ocn deras
flotta trängde ända fram till Mala-
mocco i omedelbar närhet af Vene-
dig; dock förmådde de icke att
faktiskt besegra staden. Utmatt-
ning å båda sidor ledde år 1299
till ett fredsslut. Men åttio år senare
slog den gamla handelsrivaliteten
på nytt upp i ljusan låga. Krigs-
lyckan var till en början åter
genueserna bevågen. Dessa bort-
snappade 1379 sina rivalers flotta
vid Pola och intogo fullt rustade
en fast ställning vid Chioggia vid
inloppet till lagunerna. Venedigs
öde hängde på ett hår. Men till
följd af den själff örn ekande offer-
villigheten hos befolkningens alla
lager och Vettore Pisanis fältherre-
snille vände sig krigslyckan;
genueserna tvungos att uppgifva
Chioggia, och freden i Turin 1381
tryggade icke endast Venedigs
maktställning och öfverhöghet på
dess vidsträckta område, utan
blef äfven utgångspunkten för nya
framgångar. Sålunda underordnade
sig ön Korfu frivilligt republiken
(1386), som vid samma tid genom
köp skaffade sig fotfäste på östra
Peloponnesos. Redan långt tidi-
gare hade Venedig lagt de istriska
och dalmatiska kustområdena un-
der sin lydnad; i det egentliga
Italien åter hade dess första försök
att sätta sig fast i Ferrara miss-
lyckats till följd af påfvens mot-
stånd (1308), men 1338 eröfrades
Bassano och Treviso, hvarigenom
Venedig definitivt fattade fast fot
på terra ferma. Då slutligen vid början af 1400-talet nordöstra Italien lösrycktes
från huset Viscontis öfverhöghet, kommo dessa områden under Venedigs inflytande
och snart under dess herravälde: först Rovigo, Padua, Vicenza, Verona, Feltre och
Världshistoria II. 51
Rytterstaty af Bernabö Visconti
i arkeologiska museet i Milano.
Efter fotografi af Fratelli Alinari, Florens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
