Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Staterna på Pyreneiska halfön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nederlanden sjövägen och som på den långa färden valde Lissabon till hållstation.
Detta uppmuntrade portugiserna till egna försök på det våta elementet, ehuru de
ända till långt inpå 1400-talet höllo sig i ängslig närhet af kusten.
Längre fram under 1300-talet skonades Portugal icke från svåra skakningar.
Inom konungahuset träffa vi familjetragedier och förbrytelser, vid hvilka särskildt
kvinnogestalter passivt som aktivt spela en roll; så t. ex. den i dikten förhärligade
Ines de Castro, hvilken hennes svärfader, konung Alfons IV lät mörda (1355), samt
den demoniska Leonora Tellez, som spelar en ödesdiger roll i Ferdinand I:s historia,
och hennes offer Maria Tellez. Med Ferdinand I utslocknade 1383 den burgundiska
dynastien på manssidan, hvarpå den aflidnes änka, den ofvan nämnda Leonora Tellez,
sökte förskaffa sin svärson konung Johan I af Kastilien tronföljden; men befolkningen
understödde Ferdinands halfbroder, Joäo »stormästaren till Avis», hvilken först som
protektor, sedermera som konung Johan I (1385-1433) trädde i spetsen för rege-
ringen. Han besegrade kastilianerna den 14 augusti 1385 vid Aljubarrota nära
Lissabon och räddade Portugals själfständighet, om också kriget icke därmed upp-
hörde.
Från uppkomsten af den nya dynastien daterar sig äfven ett nytt uppsving inom
landet; detta hade under Ferdinand I:s vanstyre råkat i förvirring eller upplösning
till följd af lika onyttiga som dyrbara krig med ty åtföljande myntförsämring och
ökning av böndernas skattebördor. Åt det allmänna missnöjet hade redan 1371
cortes gifvit uttryck, i det de uppställde en lång rad af klagomål och fordringar, som
gingo ut på ett ständigt öfvervakande af konungamakten genom landets represen-
tanter. Äfven om detta icke i alla punkter genomfördes, så bär dock blotta upp-
ställandet af dessa fordringar vittnesbörd om det inflytande cortes vunnit i landet.
Dessa hade i Portugal utvecklats under enahanda betingelser som i de andra
pyreneiska staterna; äfven här hade städerna tidigt fått tillträde till riksförsam-
lingen.
I eget välförstådt intresse gynnade konungarne särskildt det ekonomiskt starka
borgarståndet, hvilket å sin sida i allmänhet lefde i godt samförstånd med adeln.
När denna efter Ferdinand I:s död till öfvervägande del tog parti för Kastilien,
blef detta goda förhållande visserligen för en kortare tid rubbadt. Den inhemske
prinsens seger kom emellertid borgarståndet till godo, hvilket med massan af folket
stått på dennes sida. Sålunda valde konung Johan staden Lissabon först nu till sitt
ständiga residens, bekräftade dess privilegier och förstorade dess område genom att
införlifva kringliggande byar. Äfven staden Porto åtnjöt monarkens ynnest.
Men framför allt beträdde Portugal under den nya dynastien de maritima eröf-
ringarnes väg, som skulle föra det lilla landet fram till en oanad betydelse och
maktställning. Utgångspunkten för denna utveckling betecknar konung Johan I:s
sorgfälligt planlagda företag mot Ceuta (1415), hvarigenom denna morernas viktiga
stödjepunkt, vid denna tid Mauretaniens mest betydande och folkrikaste stad, efter
en kort belägring kom i portugisernas händer. Detta var deras första vapenbragd
på hafvet, ehuru utförd med främmande, från alla håll hopbragta, förhyrda fartyg.
Men snart blef hafvet portugisernas nationella element; med Ceuta som utgångspunkt
skredo de till ytterligare eröfringar på de nordafrikanska kusterna och inom kort
äfven till färder på Atlantiska oceanen, hvilka bildade inledningen till de stora
transmarina upptäcktsfärderna unter 1400- och 1500-talen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
