Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Klosterfolk och anakoreter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKANS BETYDELSE OCH MAKT.
281
strängare upprätthålla dessa. Sådana försök bragte ofta klostren i den största för-
lägenhet, ty de voro icke sällan förenade med en strid om makten och inkomsterna.
Afundsjuka grannar begagnade tillfället att öfverfalla sådana kloster, ibland under
förevändning att vilja reformera, ibland utan denna förevändning.
Man måste frigöra sig från föreställningen, att man hos munkarne i genomsnitt
skulle finna ett högre mått af ren känsla och af den välsignelse, som vi gärna tänka
oss förenad med andaktsöfningar. Sådana öfningar blifva en vana* och förlora det
mesta af sin verkan, om icke andlig och sedlig energi tillkomma. Man ser ju ännu
i dag människor på en låg sedlig ståndpunkt, ehuru hela deras lif och hvarje dag
däraf behärskas af kyrkliga öfningar och former. Man bör icke ställa för höga
anspråk på medeltidens
munkar eller mäta dem
efter enstaka idealgestal-
ter. Andaktsstundernas
ifver o
befria icke människorna
från deras svagheter,
minst när de skola gå
munkens ensamma sti-
gar. Munklifvet är mot
naturen. Endast sådana
människor, som besitta
alldeles ovanliga anlag
för religiös betraktelse,
kunna uthärda därmed
en längre tid. Kanske
får man säga så om denne
Nilus, som med en skara
eremiter lefde vid Gaéta
och med ödmjuk sträng-
het uppträdde mot kejsar
Otto III och hans påfve
Gregorius V, därför att
de misshandlat motpåf-
ven. Men till och med
så betydande och i sin
religiösa nitälskan otvif-
velaktigt lika uppriktiga
som väldiga andar som
Petrus Damiani, Grego-
rius VII och den helige
Ruinerna af klostret i Hersfeld (Hessen-Nassau).
Efter fotografi af Königl. Preuss. Messbildanstalt.
Bernhard hafva icke uthärdat därmed, för att nu icke tala om sådana som den af hat
och hämnd eggade påfven Urban III eller mindre upphöjda andar. Hos Gregorius VII
låg det asketiska föraktet för allt jordiskt omedelbart vid sidan af ett starkt
begär efter världens makt och härlighet, och vi hafva sett, att hvarken hans hjärta
eller hans hand kan fritagas från världens orenhet. Det gäller ännu mera om de
skaror, som under hans ledning angrepo den gällande rättsordningen. Ur den ifrige
gregorianen biskop Bonizos af Sutri bok »Om vänskapen» och ur hans andra skrift
»Om kristligt lif», som visserligen icke äro några pålitliga källskrifter för enstaka
historiska händelser, men äro oskattbara för den inblick, som de lemna -i tidens lif,
får man en rätt ful bild af den ömsesidiga afunden, hyckleriet och de mångfaldiga
moraliska skröpligheterna hos dessa heliga, som sökte göra sin lycka i askes. Slut-
ligen är Bonizö själf ett bevis på huru föga den asketiska fromheten bevarar människan
från mänskliga fel. Samma intryck gifver abboten Hugo af Flavigny som från
1090 skref en världskrönika. Som ung man beledsagade han sin strängt gregorianskt
sinnade abbot på en resa för att återställa den påfliga auktoriteten i Normandie
och måste upplefva, att abbotens uppdrag »omintetgjordes genom bestickning af
Världshistoria fl.
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
