Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Klosterfolk och anakoreter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKANS BETYDELSE OCH MAKT.
279
%l .. &f+
&&& ^ Vu^l^k:
Dräkter för det andliga Ståndet i det 11: te århundradet. Miniatyr ur en encyklopedi af Rabanus Maurus.
åtrån därefter, därigenom att några ordensgrundare drogo ut i ödemarken med sina
munkar och där inrättade ensamma celler i stället för gemensamma bostäder och
medgåfvo väsentliga enskildheter af eremitväsendet utan att dock utesluta ordning
och uppsikt. Sålunda grundade den helige Romuald, född omkr. 950 i Ravenna,
flere kloster, som liknade eremithyddor, men som voro sammanhållna genom en
gemensam regel och underordnade ett öfverhufvud, hvarigenom eremitväsendets värsta
olägenheter undvekos. Det mest berömda af dessa kloster var Camaldoli vid Arezzo,
hvars munkar år 1072 erhöllo påfvens stadfästelse å sina regler. Motsvarigheter till
dessa camaldulens-eremiter voro karmeliterna, hvilkas orden i slutet af det 12:te
århundradet stiftades af en italiensk korsfarare på berget Karmel i Palestina, och
kartusianerna, som den helige Bruno af Köln samlade omkring sig år 1086 i en vild
bergstrakt nära Grenoble.
Grundläggarne af dessa världsfientliga brödraskap hade merendels förut lärt
känna en god del af världen och dess äflan. Romuald härstammade från ett förnämt
hus och visste att umgås med denna världens store. Den helige Bruno hade i Köln
och Reims, som då voro viktiga medelpunkter för det offentliga lifvet i Tyskland
och Frankrike, lefvat i en ansedd ställning, hade idkat studier och ledt en domkyrko-
skola, innan han drog ut i ödemarken. För sådana män hyste man ett alldeles
särskildt förtroende. Man menade, att de oegennyttigt och utan fruktan skulle
uttala sitt omdöme och företräda rättvisans sak. Också blefvo de icke sällan tillkal-
lade af furstar och stormän för att gifva råd, och de blefvo därvid ånyo fyllda
och liksom uppfriskade af lifserfarenheter, som ett människosinne behöfver för sin
näring, om det ej skall förtorka eller råka på afvägar.
Vid sidan af dylika andar, som af fritt val sökte idealet i den strängaste askes,
förekommo bland eremiterna äfven förolyckade existenser, som nedtyngdes af svåra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
