Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Fredrik Barbarossa och Henrik VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE TYSKA KONUNGARNES IMPERIUM INTILL 1197.
177
Kejsarpalatset i Gelnhausen (Hessen-Nassau).
Efter fotografi af Königl. Preuss. Messbildanslalt.
han också jämte gemål och son särskildt kröna sig som härskare öfver konunga-
riket Arelat. Det skedde 1178 i domkyrkan i Arles. Han uppträdde i hvarje afse-
ende som landsherre och belånade ärkebiskoparne (i Lyon, Vienne, Arles, Tarantaise
och Aix) och deras lydbiskopar med de rättigheter och besittningar, som hörde
till deras kyrkor, alldeles som biskoparne i den tyska rikskyrkan, och han förlänade
Provence åt grefve Raimund Berengar II. Hans son kejsar Henrik VI har genom
liknande handlingar fastslagit sin rätt öfver dessa områden och ytterligare förvärfvat
den för herraväldet öfver en del af Provence så viktiga Stura-dalen. Vidare
har han genom fördrag med Genua och med hertigen af Dijon och andra territo-
rialherrar sökt trygga åtminstone några orter och sökt hålla stånd mot stormännens
anspråk på allt större oberoende samt Frankrikes växande inflytande. Mellan Rhöne
och Pyrenéerna hade hvarken Henrik VI eller Fredrik II någon myndighet. Grefven
af Toulouse och konungen af Aragonien kämpade här om öfverväldet, och territorial-
herrarnes sträfvan efter oberoende understöddes ytterligare genom den nationella mot-
sättningen till den romanska befolkningen, hvaråt trubadurerna gåfvo uttryck i smäde-
dikter om tyskarnes språk och seder. Sålunda är det begripligt, hvarför Henrik VI
belånade den engelske konungen Rikard Lejonhjärta med dessa områden. Han
afstod nog därmed ganska ringa verklig makt, men vann den möjligheten att i den
sålunda belånade erhålla en genom lika intressen förenad bundsförvant mot de djärfva
territorialherrarne och mot Frankrike. Om alltså den hohenstaufiska makten icke
varaktigt fick fast fot här, så har dock kejsar Fredrik I genom den burgundiska
politiken ansenligt stärkt sina maktmedel på denna viktiga punkt. Och med de
medel, som stodo honom till buds och härflöto ur så olika ursprung, har det lyckats
honom att lyfta det under hans företrädare försvagade konungadömet till en
lysande höjd.
Afgörande var därvid den stora betydelse, som Italien hade i hans och hans efter-
trädares politik. Fredrik mottog till att börja med från de italienska städerna och
territorierna verkligen betydande medel, mycket mera än hans företrädare, och an-
Världshistoria II.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
