Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Angelsaksarnes stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
herre öfver alla angelsaksare sammanfattade ^Elfred för första gången de spridda
delarne till ett helt genom en enhetlig lagstiftning och gjorde det i den medvetna
afsikten att bringa urgammal rätt i öfverensstämmelse med Skriftens bud. Pn fast
ordning för finanserna upprättades, och försök gjordes att återuppväcka den| gamla
bildningen i landet. Detta visade sig synnerligen svårt, emedan det nya släktet
hade vant sig vid vapnens bruk och förlorat böjelsen för klostrets stillhet. Äfven
här ingrep konungen. Han inkallade andlige från Mercia och från fastlandet, som
icke blott voro lärda hufvuden utan tillika praktiskt erfarne män. Under påverkan
af briten Asser grep konungen själf till pennan. Genom eget och andras arbete
har han bland sina landsmän förmedlat kännedomen om den latinska litterjaturen,
på hvilken det andliga lifvet den tiden väsentligen grundade sig. Härvid förfor han
alldeles själf ständigt. Han behandlade sina källor efter godtycke, så att han ibland
utelemnade stycken, ibland kompletterade dem. Det var alltså mera bearbetningar
än öfversättningar, som han åstadkom. Tillika upprättade han skolor. Genom alla
dessa bemödanden höjdes bildningen såväl bland prästerskapet som bland lekmännen.
Handtverk och konster återuppblomstrade. Naturligtvis ökades konungens myndighet
genom detta ingripande, som öfverallt trädde i dagen. Det stärkte kronans makt.
Om Julfreds senare år fattas oss underrättelser. De hafva förflutit i fred och be-
gagnats af konungen till landets förkofran. Han blef troligen i förtid utarbetad genom
den ovanliga mångsidigheten i sin verksamhet och dog i november 901, endast 52
år gammal. Han begrofs i Winchester, och hans son Eadwärd besteg tronen.
^Elfreds regering innebar dels afslutningeii af en kulturutveckling, dels inledningen
till en ny. Han var Englands Karl den Store. De mindre rikena tyckas nu hafva
blifvit införlifvade med eller underordnade den västsaksiska staten med undantag af
Northumberland och Östangeln, som danskarne innehade. Därmed var en fast ordning
upprättad. Vikingarnes vilda angrepp upphörde. Den ängelsaksisk-kristna kulturen
utvecklade sig och förebådade genom sin öfverlägsenhet de hedniska främlingarnes
underkufvande. Kyrkan var nära förbunden med Rom, men bevarade ett nationellt
drag, bl. a. genom det allmänna bruket af folkets eget språk. Författning, lag och
härväsen behöllo sin germanska prägel, dock under anpassning efter tidsomständig-
heterna. Konungamaktens befogenheter voro vidsträckta, men folket hade därför icke
förlorat sin rätt till medverkan i statslifvet.
till en nationell statsbildning voro lagda.
Juvelsmvcke som tillhört Alfred den Store.
Originalet i Rritish Museum i London.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
