Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blandade material, ehuru den för ögonblicket, väsendtligen
genom Bugges inflytelse, lämnas af mången obeaktad.
Vid sidan af denna förutsättning och utan nödvändig
opposition mot densamma kan man uppställa en annan:
»åtskilligt, som ser ut att vara hedniskt-germaniskt, är af
romersk-hednisk eller romersk-kristen uppkomst på grund af romersk
invärkan på de hedniske germanerna».
Denna förutsättning, som Bugge gjort, kan icke afvisas
såsom i och för sig oberättigad. Vid hvarje undersökning
af ett material, hvari hedniska och kristna element synas
vara på ett eller annat sätt förenade, gör man därför rätt uti
att hafva såväl hufvudgrundsatsen (den af Grimm följda), som
den sekundära grundsatsen (den af Bugge följda) för ögonen.
Å ena sidan ha vi ju en på folkpsykologisk grund hvilande
och af historien rikt bekräftad visshet därom, att de rent
hedniska mytherna, sagorna och signeformulären öfverlefvat
hedendomens fall och bevarat sig, stundom (märkvärdigt nog)
i sin hedniska dräkt, än oftare i kristen förklädnad, genom
många mansåldrar, ja in i våra dagar. Ett bland den stora
massan exempel härpå har jag framlagt i af handlingen om
Baldersmythen, där vi sett Oden och Balder uppträda i ett
signeformulär i skepnaden af Michael och den helige
Stephanus, och där vi sett, att åtskilliga af Stephanuslegenderna ej
äro annat än kristnade ekon af Baldersmythen. Å andra
sidan är det ju en historisk möjlighet, att romersk-hedniska
element under beröringen mellan den hednisk-germaniska och
den romerska världen likasom insipprat i den germaniska
mythkretsen och blifvit införlifvade i den, huru otroligt det
än må synas, att detta tillgått så som Bugge förestält sig
enskildheterna af detta förlopp.
Vid behandlingen af spörsmålet hvilkendera grundsatsen
i hvarje enskildt fall är den tillämpliga, har man att beakta
följande:
1) Hvad romersk hedendom och romersk kristendom
kunnat invärka på germanerna, medan desse ännu voro
hedningar, måste kvantitativt och kvalitativt varit ringa i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
