- Project Runeberg -  Undersökningar i germanisk mythologi / Del 1 /
556

(1886-1889) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufvud och stötte en stång genom hans hjärta, för att hindra
hans återvaknande till lif. Svenske äfventyrare, som bröto
högen för att plundra den, befriade Asmund ur hans fängelse.
I fall sådana som dessa måste man hafva antagit, att den
dödes åt griften anförtrodda lägre element alldrig blifvit i hans
lifstid så genomträngda af hans óðr och önd, att dessa
egenskaper mäktat gifva dem ett intryck af den dödes förnuftiga
personlighet och mänskliga skaplynne. Det är samma
föreställning som ligger till grund för de slaviska folkens tro på
vampyren. Hos en sådan gör sig det med hans stoft förenade
vegetativa elementet ännu gällande, så att hår och naglar
fortfara att växa som på en lefvande, och det animaliska
elementet, som likaledes förblifvit verksamt hos den jordade,
hemsöker honom med hunger och drifver honom nattetid ur
grafven för att suga efterlefvande fränders blod.

Den dödes egentliga personlighet, den med litr, óðr och
önd begåfvade, var och förblef i dödsriket, ehuru
omständigheter kunde inträffa, som kallade honom för en kort tid
tillbaka. Drycken, som den saligen döde emottog i Hades, afsåg
ej endast att stärka hans litr, utan också att döfva den
dragningskraft, som jordelifvet och dess minnen kunde utöfva på
honom. Om en innerligt älskad frände eller vän för häftigt
sörjde den döde, störde denna sorg hans sällhet i dödsriket
och mäktade draga honom tillbaka till jorden. Då uppsökte
han sin grafhög, och han och hans andra jag, haugbúi’n,
vordo till ett. Så var fallet med Helge Hundingsbane (Helg.
Hund. II, 40 ff.). Sigruns, hans älskades, sorg gjorde, att
han från Valhall återvände till jorden och red till sin
grafhög, där Sigrun kom till honom och ville sofva under
natten på hans arm. Men sedan Helge sagt henne, att hennes
tårar genomträngde hans bröst med smärta, samt ånyo
vittnat, huru hon var honom innerligt kär, och förutsagt, att de
tillsammans skulle dricka underjordens sorgestillande safter,
red han åter sin väg, för att, innan hanen gol, vara tillbaka
bland de hädangångne hjältarne. Ett annat medel att
återkalla de döde var bönen. Vid dörren till sin döda moders

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:02:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/1/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free