Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vattnen, stenarne, träden, örterna (II, 1,1). I Rigv. X, 45,
2, äro nio moderssköten eller födelser antydda: hans
»trefaldiga potenser voro trefaldigt utsådda i himmelen, hos oss
och i vattnen». I Rigveda I, 141, 2 äro tre födelseorter och
nio födelser tillskrifna honom, så nämligen att han vid sin
andra födelse hade sju mödrar. I Rigv. X, 20, 7 kallas han
klippans son.
Det behöfver knappt påpekas, att allt hvad som här
förtäljes om Agni har punkt för punkt sin motsvarighet i den
germaniska mythen om Heimdall. Här, likasom flerestädes,
möta vi mellan germaniska gudasagor och arisk-asiatiska
myther en likhet, som är öfverraskande, när man betänker, att
språkskilljaktigheten mellan Rigveda och zend å ena sidan
och de älsta germaniska språkmonumenten å den andra synes
i förening med andra omständigheter tyda på att långa
tidsskeden skillja dem från den fornariska språk- och
religionsgemensamheten. Agni’s födelse »på andra sidan luftkretsen»,
hans färd öfver hafvet till de i råhet lefvande urmänniskorna,
hans kall att sprida kulturens välsignelse ibland dem, hans
uppträdande som lärare i visdom och »vetenskaper», hans
besök i de genom honom grundlagda gårdarne, där han blir
»hustrurs make», fader till mänsklige söner och »racernas»
(hos germanerna ståndens) anherre, allt detta återfinna vi så
fullständigt i Heimdallsmythen, som om den vore en kopia
af den arisk-asiatiska sagan om kulturens gudomlige
grundläggare, en kopia frisk från sin mästares pensel utan åverkan
af tiden och utan öfvermålningar. Till och med namnen på
de fornariske patriarkerna Bhrigu och Manu äro ännu
igenkännliga i de germaniska patriarknamnen Berchter och Mann
(Mannus-Halfdan). Hvad Manu och Mann vidkommer,
behöfver detta ingen utredning; här sammanfaller
ljudgemensamheten med gemensamhet i ursprung. Hvad namnet Bhrigu
vidkommer, kallas hans och de med honom samtida
bhrigu’ernas ättlingar bhágava’er, hvilket bestyrker, att Bhrigu kommer
af bharg, »lysa», hvarifrån härledes det urgermaniska berhta,
»ljus», »klar», »bjärt», det fornsaksiska berht, det angelsaks.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
