Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anherre (VI, 48, 8). Han ordnade alla mänskliga förhållanden
(IV, 1, 2), undervisade i religionen, lärde människorna bedja
och offra (VI, 1, 1 och många andra ställen), invigde dem i
skaldekonsten och gaf dem ingifvelse (III, 10, 5; X, 11, 6).
Detta förtäljes om Agni såsom kommen till människorna
och samboende med dem. Till sin gudomliga natur betraktad
är han den rene, hvite guden (IV, 1, 7; III, 7, 1), ung, stark
och strålande, med gyllne tänder (V, 2, 2) och spanande
blickar (IV, 2, 12), som skåda fjärran (VII, 1, 1), genomtränga
nattens mörker (I, 94, 7) och bevaka demonernas åtgöranden
(X, 87, 12). Han, ordningens väktare (I, 11, 8), är oaflåtligt
uppmärksam (I, 31, 12) och skyddar världen dag och natt
mot faror (I, 98, 1). Å en cirkelformig väg betraktar han
varelserna (VII, 13, 3) och ser och känner dem alla (X, 187,
4). Han förnimmer allt, han som kan intränga i örterna och
utbreda sig i plantorna och djuren (VII, 9, 3; VIII, 43, 9;
X, 1, 2). Han hör alla, som bedja till honom, och kan själf
göra sig hörd, som om han hade åskans stämma, så att båda
världshalfvorna genljuda af hans röst (X, 8, 1). Hans hästar
äro, likasom han själf, hvita (VI, 6, 4). Hans symbol bland
djuren är tjuren (I, 31, 5; I, 146, 2).
Med afseende på Agni’s födelse, är det för honom
karaktäristiskt, att han säges hafva haft flere mödrar, ehuru
deras antal bestämmes olika allt efter den synpunkt,
hvarifrån födelseprocessen betraktats. När det icke gäller annat
än ett bildligt uttryck för gnideldens uppkomst, kan
hymnsångaren säga, att Agni haft tio mödrar eller två mödrar.
I det förra fallet är det eldgnidarens tio fingrar, som menas;
än säges detta rent ut (Rigv. III, 23, 3); än omskrifvas
fingrarne med »de två gånger fem samboende systrarna» (IV, 6,
8), »verkmästarens tio outtröttliga mör» (I, 95, 1). I det
senare fallet, när det talas om två mödrar, menas de båda
gnidträden (VIII, 49, 15). I mer real mening säges det, att han
haft tre födelseorter, »en i lufthafvet, en i himmelen, en i
vattnen» (I, 95, 3) och att hans »stora visa gudomliga natur
utgått ur många verksamma moderssköten» (I, 95, 4), såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
