Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drucken hos Fjalars, och hvad han själf fick utstå genom sin
oöfvervinnerliga trånad till Billings mö bör vara människorna
en påminnelse om att de icke må döma hvarandra för hårdt
i sådana stycken (se Havamal). Dess mindre vill han själf
som domare göra det. De tingförde, som ingenting annat än
detta länder till förebråelse, kunna med visshet påräkna en
god orðs tirr, om de i öfrigt uppfört sig Oden och hans
meddomare till behag: om de gått igenom lifvet svekfrie,
hederlige, hjälpsamme och utan dödsfruktan. Detta i förening med
vördnad för gudarne, för templen, för frändeplikter och för de
döde, är den hednisk-germaniska moralens a och o och vägen
till Hels lycksalighetsängder eller Valhall. Den som iakttagit
dessa dygder, han kan, såsom den gamle skalden sjunger om
sig själf, »glad, med god vilja och utan missmod bida Hel»:
Skal ek þó glaðr
med góðan vilja
ok úhrygyr
Heljar biða (Sonatorr. 24).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
