Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Helpalli utan att ega en försvarande hamingja torde ansetts
som ett för gudarne osvikligt tecken till att han var en brottsling.
Får man döma af ett i Atlakvida str. 16 bevaradt — och
där med godtycklighet användt — hedniskt uttryck, så skulle
de hamingjor, som blifvit »aflemmade» från sina ovärdiga
skyddslingar, känna sorg och medlidande med dem intill det
yttersta. Uttrycket är: nornir gráta nái, nornor (hamingjor)
begråta náir. När »namälet», den till Nifelhel fallande dom,
som göra döde förbrytare till náir i ordets eschatologiska
mening, blifvit afkunnadt, skulle domen då ledsagas med tårar
af de fördömdes förra skyddsandar. Detta öfverensstämmer i
hvarje fall med hamingjornas skaplynne.
De å valplatser fallne föras ej vid tingstid till
Urdarbrunnen. Detta följer däraf, att Oden är i Valhall, när de rida
upp för Bifrost, och sänder dem asar eller enhärjar till mötes
vid Asgards port med mjödbägaren (Eiriksm., Hákonarm.).
Men under vägen har en utgallring egt rum bland dem. De
som ej hafva hamingjor måste á nornastóli invänta nästa
tingsdag och sin dom. Den kristna tiden bevarade väl i
minnet, att tappre krigare, som begått nidingsdåd, icke kommo
till Valhall (se Hakon jarls ord i Njals saga). De hedniska
källorna bekräfta, att vapenfallne stridsmän, som hade bakom
sig en ond lefnad, sändes till pinovärlden (se Harald hågfagr.
k. 27, versen om den i ett sjöslag med Einar Ragnvaldsson
fallne vikingen Thorer Treskägg, som hade varit ett plågoris
för Orkenöarna).
Den höga domstolen måste hafva dömt ganska mildt med
afseende på vissa mänskliga fel och svagheter. Långt
kvarsittande vid och träget nedblickande i dryckeshornet har
säkerligen icke fört någon till nämnvärdt straff; ej häller
känsligheten för kvinnlig skönhet, så länge den tog sig till vara for
att lossa på äktenskapets heliga band. Med godlynt
öppenhet och mycken humor har asafadem för människors barn
omtalat äfventyr, som han själf på de vägarne haft. Han
varnar mot öfverflödigt drickande, men vidgår utan förbehåll
och hyckleri, att han själf en gång vardt drucken, ja svåra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
