Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Två orsaker till missuppfattningen föreligga: den ena är
formell och ligger i ordet orðs-tirr (str. 76); den andra är
den, att Gylfaginning, som allt för länge burit anseendet af
att vara en pålitlig och uttömmande kodifikation af
mythkällornas strödda uppgifter, ingenting förtäljer om en domstol
öfver de döde; hon vet, att enligt de hedniske fädernas lära
goda människor kommo till salighets-ängder, onda människor
till Nifelhel, men hvilken eller hvilka de voro, som afgjorde,
huruvida en död människa vore förtjänt af det ena ödet eller
det andra, därom förmäler Gylfaginning intet. Af denna
auktoritets tystnad har man dragit den slutsats, att en domstol,
kallande de döde inför sitt forum, icke funnits i den
germaniska mythologien, ehuru andra ariska och icke-ariska
mythologier kännt en sådan, och att den germaniska fantasien, ehuru
mycket sysslande med underjordens förhållanden och de dödes
tillstånd i de olika dödsrikena, aldrig kännt behof af att
dikta åt sig klara och konkreta föreställningar om huru och
genom hvilka de aflidna bestämdes åt salighet eller
osalighet. Den kyrkliga uppfattningen, som till de yttersta tiderna
uppskjuter domen öfver de döde och låter utan särskild
domsforrättning själarna förflyttas till himmelen, skärselden eller
hälvetet, har i sin mån bidragit till att göra oss förtrogne
med denna för hedendomen främmande idé. Däraf har i sin
ordning följt, att man varit blind för de ställen i våra
mythkällor, hvilka tala om en domstol i underjorden, och antingen
utan tillbörligt beaktande förbigått dem (såsom Ynglingatals
ofvan anförda uppgifter, hvilka äro omöjliga at förena med
den gängse uppfattningen) eller på rent befängdt sätt tolkat
dem (hvilket är fallet med Sigrdrífumál str. 12) eller inlagt
i dem förutsättningar, hvilka vid närmare påseende förvandla
dem till oförnuft (såsom fallet är med Havamals-stroferna)
eller gifvit dem en möjlig, men osannolik tydning (så
Sonatorrek 19).
Det sammanskrifna orðstirr är sammansatt af orð, gen.
orðs, och tirr. Sammansättningen är af lös beskaffenhet.
Genitivmärket -s är bibehållet och visar, att orðstirr, likasom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
