Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af allt detta följer, att Leikin antingen är en sidofigur
till Lokedottern och henne i alla stycken lik, eller är hon
och Lokedottern en och samma person. För afgörandet af
frågan, om de äro identiska har man att beakta: 1) det skarpt
representativa sätt, hvarpå Völuspa genom användning af
namnet Leikin gör detta namns egarinna till den
mythpersonlighet, som hemsöker med sjukdomar och sotdöd; 2) det sätt,
hvarpå Ynglingatal kännetecknar Lokedotterns verksamhet hos
en till sotdöd bestämd person, i det att hon gör honom
leikinn, ett uttryck, som otvifvelaktigt står i idéförbindelse med
det feminiva namnet Leikin och långt in i kristen tid bevarat
sig i språkbruket, samt där betecknat en öfvernaturlig
hemsökelse med psykiska eller kroppsliga sjukdomssymptom;
3) den kristna folktraditionen, i hvilken den vanskaplige och
sjukdomsbringande häst, som i mythen rides af Leikin, gifves
till gångare åt »Döden» eller »Hel»; 4) den
betydelseförvandling, genom hvilken namnet Hel, som ännu i poetiska eddans
gudasånger betecknar hela det hedniska dödsriket och
företrädesvis dess lycksalighetsängder eller deras drottning,
öfvergick till att beteckna kvalens och eländets hem och deras
herrskarinna — en betydelseförvandling, genom hvilken
namnet Hel, såsom i Gylfaginning och i den slesvigska folksägnen
öfverflyttats från Urd till Lokedottern.
Slutligen torde uppmärksamhet böra fästas äfven därvid,
att det om Leikin, likasom om Lokedottern, berättas, att hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
