Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hennes tillsyn sin andra död och bringas af henne genom
naportarne till Nifelhels pinovärldar.
Långt in i den kristna tiden har participet leikinn varit
nyttjadt på ett sätt, som hänvisar till att något mythiskt
ursprungligen legat till grund för användningen. I Biskupas.
I, 464 säges om en man, att han var leikinn af ett trolskt
väsen (flagð). Om en annan, som sökte ensamheten och
talade för sig själf, heter det i Eyrbyggj. s. 270, att han troddes
vara leikinn. Ynglingatal ger oss den mythiska förklaringen
på detta uttryck.
I sin strof om konung Dyggve, som dog af sjukdom, säger
nämligen denna dikt (Yngl. s. kap. 20), att sedan
underjordsdisen korat konom, kom Lokes fränka och hade honom
leikinn (allvald Yngva þjóðar Loka mær um leikinn hefir).
Den person, som blifvit leikinn, är således hemsökt af
Lokefränkan eller, om flere än hon haft samma uppgift, af något
henne liknande väsen, som fört med sig psykisk eller kroppslig
sjukdom.
Nu omtalas i våra mythiska urkunder en jättekvinna,
hvars själfva namn Leikin, Leikn, knyter sig omedelbart till
den verksamhet, som Lokedottern, äfven hon en jättekvinna,
utöfvar, då hon gör någon leikinn. Om denne personliga Leikin
får man af våra urkunder veta följande:
1) Hon är, som nämdt, af jätteslägt (Sn. E. I, 552).
2) Hon har en gång varit illa ute för Thor. Han bräckte
hennes ben (Leggi brauzt þu Leiknar, Skaldsk. k. 4, efter
en sång af Vetrliði).
3) Hon är kveldrida. Den ursprungliga och mythologiska
betydelsen af kveldrida är kvalryttarinna, dödsryttarinna (af
kvelja, pina, döda).[1]
4) Hästen, som denna kval- och dödsryttarinna begagnar,
är svart, otam och svårhandterlig (styggr), samt fult vuxen
(ljótvaxinn). Han dricker människoblod och åtföljes af andra
Leikin tillhöriga hästar, svarta och blodtörstiga som han. (Allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
