Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och män, som icke burit svärdet, nedgått i dödsriket och fått
boningar i Hel, samt att Hel — i den begränsade lokala
betydelse ordet hitintills visat sig ega i gudasångerna — icke
innesluter krigiske innevånare. De som fallit på slagfält komma
visserligen, såsom sedermera skall visas, till Hel, men ej för
att stanna där, utan för att fortsätta färden till Asgard, ty
Oden korar halfva valen till sin boning och Fröja den andra
hälften (Grimnersm. 14). De korade hafva således Asgard
till sin bestämmelseort, som de uppnå, ifall de icke varda
saker under en dom, som upphäfver korelsens kraft och verkan
(se nedanför) och sänder dem att dö den andra döden vid
öfverskridandet af gränsen till Nifelhel. Hvad åter angår
krigare, som icke fallit på valplats, äro de lika berättigade till
Asgard som de svärdfallne, förutsatt att de som stridsmän
förvärfvat rykte och ära. Det kunde ju hända den störste
härförare och ypperste hjälte, segervinnaren i femtiotal af
strider, att han bortrycktes af en sjukdom eller olyckshändelse,
medan det å andra sidan kunde hända, att en man, som
aldrig förr svängt ett vapen på allvar, föll på valplatsen,
innan han hunnit utdela ett hugg. Att den senare skulle
enligt mythen varit berättigad till Asgard, men den förre icke
är en orimlighet, lika blottad på intyg ur källorna — dessa
vittna tvärtom för raka motsatsen — som den är på sundt
förstånd. Korelsen innebar för den korade intet uteslutande
privilegium; den innebar ej ens ett ökadt nådervedermäle för
den, som äfven korelsen förutan kunde påräkna en plats
bland enhärjarne. Korelsen gjorde den till striden gående
kämpen feigr, hvilket icke var en nåd, ehuru ej häller bevis
på motsatsen; den kunde spela en konungakrona från den
korades hufvud på hans motståndares, hvilket ej häller kunde
anses för en nåd. Men för själfva de korande
Asgardsmakterna innebar korelsen en rättighet, som dels afsåg att icke
ställa dem i ett ovillkorligt och undantagslöst beroende af
nornorna, hvilka bestämmelsen öfver lif och död annars
regelmessigt ansågs tillkomma, dels afsåg att gifva Oden
bestämmelserätten öfver slagtningarnas skiften och utgång. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
