Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och återvända efter fullbordadt kretslopp dit igen. Äfven de
safter, som uppstiga i världsträdets stam till dess bladverk
kring Härfaders hall (Valhall), återvända i form af nederbörd
till Hvergelmer (Grimn. 26).
Fyratioen älfvar, som komma därifrån, namngifvas. (Om
de alla ursprungligen förekommit i texten kan vara tvifvel
underkastadt. Interpolatorer torde hafva tillagt ur eget
vetande.) Tre at dem omtalas äfven i andra urkunder,
nämligen Sliðr i Völuspa 36, Gjöll i den af Gylfaginnings
författare till sina grunddrag räddade berättelsen om Hermods
färd till Hels rike (Gylf. kap. 52), och Leiptr i Helg. Hund.
II, 31, alla tre omordade på ett sätt, som bevisar, att de äro
underjordsfloder. Slid rinner till strafforterna och hvälfver
vapen i sina hvirflar, antagligen för att hindra eller göra
förskräcklig hvarje flodöfvergång för vadande. Öfver Gjöll för
en guldbro till Balders underjordiska salighetsboning. Leipt
hvars namn betyder »den skinande», har ett klart vatten,
som är heligt och vid hvilket man aflägger högtidliga eder
likasom vid Styx. Om dessa två sistnämda från Hvergelmer
kommande älfvar heter det, att de falla ned till Hel (falla
til Heljar str. 28). Alla dessa äro således underjordsfloder.
Följande strof (29) tillägger fyra älfvar, Körmt och Örmt
och två Kerlögar, om hvilka det säges, att det är öfver dem
Thor dagligen måste vada, när han har att begifva sig till
gudarnes domaresäten vid Yggdrasels ask. Han rider
nämligen aldrig, såsom de andre gudarne, när de färdas nedför
Bifrost till tingsplatsen vid Urds brunn — hästarne, som de
därvid begagna, namngifvas i str. 30 och äro till antalet tio,
likasom asarne, när den gående Thor samt de i Hel boende
Balder och Höðr frånräknas. Ej heller får Thor vid dessa
färder, om han vill taga vägen öfver Bifrost, begagna åskans
vagn, ty de från denna utgående lågorna kunde sticka
asabron i brand och komma de heliga vattnen att glöda (str. 29).
Att åskans vagn, när han kommit i rörelse, har sina vådor
äfven för de högre regionerna, förtäljer Thjodolf i dikten
Haustlaung på målande sätt. Enär Thor fördenskull har att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
