Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Mythen om urtiden och vandringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Östersjön, som gotherna besätta. Till en tid innehafves urlandet
af de eröfrare, som enligt Völuspa »från Svarins hög angrepo
och togo (sótti) lerslätternas land intill Järavallar». Men
Halfdan tränger dem tillbaka. Att de ur Völuspa anförda orden
verkligen hafva afseende på samma mythgestalter, med hvilka
Halfdan sedan kämpar, bevisas deraf, att Svarin och
Svarins hög aldrig i våra källor omtalas utan i förbindelse med
Halfdans saga. Hos Saxo är det Halfdan-Gram, som
nedlägger Svarin och hans många bröder; i sagan om »Helge
Hundingsbane» är det återigen Halfdan under namnet Helge, som
angriper slägter boende kring Svarins hög och besegrar dem.
Härtill kommer vidare, att kompilatorn af förste sången om
Helge Hundingsbane lånat från det sago-original, som ligger
till grund för sången, namn, hvilka hänvisa till Völuspastrofen
om angreppet på det sydskandinaviska slättlandet. I
namnförteckningen eller stamtaflan öfver angriparne förekomma,
såsom redan påpekats, skilfinganamnen Alf och Yngve. Så
äfven i Helgesångens förteckning på dem, med hvilka striden
står i näjderna af Svarins hög. I Völuspaförteckningen
omtalas Moinn bland angriparne (i varianten uti pros. eddan);
i Helgesången str. 46 säges, att Helge-Halfdan kämpat á
Móinsheimom med samme tappre fiender, som han sedermera
nedlägger i slaget kring Svarins hög. I
Völuspaförteckningen nämnes bland angriparne en Haugspori »den från högen
späjande»; i Helgesången en Sporvitnir, som från Svarins
hög bespäjar den anryckande Helge-Halfdans stridskrafter. Jag
har redan ofvanför (n:o 28 b) påpekat flere andra i samma
Völuspa-förteckning förekommande namn, hvilkas sammanhang
med mythen om urtidskonstnärernas, frostmakternas och
skilfingarnes angrepp på urlandet, Halfdans arfland, låter sig uppvisa.
Den naturmythiska betydelsen af Halfdans strider och
äfventyr framgår äfven af namnen på de kvinnor, hvilkas
make han enligt sagan varder. Groa, som han röfvar och
någon tid behåller, är, såsom själfva namnet säger, en
växtlighetsdis. Signe-Alveig, som han sedermera äktar, är det likaledes.
Hennes namn betyder: den äringsgifvande, den närande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
