Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Mythen om urtiden och vandringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svärdet vara en yngre uppfinning än de andra af dem
begagnade vapenslagen, samt att det frän början var belagdt
med förbannelse. Den förste och förnämste af alla
svärdsmeder var enligt mythen Thjasse[1], som därför kallas faðir
mörna, svärdens fader (Haustlaung, pr. edd. 306). Det
yppersta svärd han smider är afsedt att bereda gudarnes undergång
(se n:o 33, 98, 101, 103); det kommer efter åtskilliga öden
i Fröjs ego, men är Asgard till intet gagn, utan öfverlåtes åt
jättemön Gerds föräldrar och skall i Ragnarök varda Fröjs bane.
Halfdan hade två svärd, som hans morfader, åt hvilken
de smiddes, hade nedgräft i jorden och hvilkas
förvaringsställe hans moder länge hållit doldt för honom; när han
första gången begagnar ett af dem, fäller han i tvekamp sin
på skilfingarnes sida kämpande högsinnade halfbroder
Hildeger, utan att veta hvem denne är (jämför Saxo Hist. 351,
355, 356 med Asmund Kämpebanas saga). Svärd, vid hvilka
förbannelser äro fästa, omtalas flerestädes i sagorna.
Halfdans egentliga vapen, det som han svänger med lycka
i gagneliga bragder, är klubban (Saxo Hist. 26, 31, 323, 353).
Att germanpatriarkens lyckovapen är klubban, icke svärdet;
att detta senare i hans hand medför frändedråp, samt att han
själf slutligen faller för det af Thjasse smidda svärdet och det
i kamp med en son (styfsonen Svipdag, se nedanför), anser jag
beaktansvärdt ur synpunkten af de föreställningar, som man
under vissa af den germaniska hedendomens århundraden
hyste om de olika vapenarternas ålder och hälgd. Att
emellertid äfven svärdet slutligen ansågs hälgadt framgår deraf,
att det upptages till begagnande af asagudar. I Ragnarök
skall Vidar med en hjörr hämnas sin fader och genomstinga
Fafners hjärta (Völuspa); hjörr kan visserligen äfven betyda
ett kastvapen, men det är dock sannolikt, att det i Vidars
hand afser svärdet. De älsta och heligaste vapnen voro
spjutet, hammaren, klubban och yxan. Spjutet, som ännu i
Tacitus’ dagar och långt senare var hufvudvapnet både för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
