Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Mythen om urtiden och vandringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot Ganges. När hälst historiska skäl för motsatsen saknas,
der bör roten till en stor språkfamilj företrädesvis sökas i den
mark, öfver hvilken stammen står och kronan hvälfver sig
tätast, ej under spetsarna af de längst utskjutne grenarne.
Den öfvervägande massan af mongoliska folk bebor det östra
Asien, och endast fördenskull har man antagit Asien vara den
mongoliska racens gamla hem. Den öfvervägande massan af
arier bor i Europa och har bott der så långt tillbaka i tiden
som historiens ljus skiner. Hvarför då icke tillämpa på arierna
och Europa den slutledning man gillar med afseende på
mongolerna och Asien? Och hvarför icke tillämpa på
ethnologiens område samma grundsatser, hvilkas giltighet är
obestridd på växt- och djurgeografiens, att man bör söka en
organisk arts hemland och ursprungliga utbredningscentrum, der
arten visat största lifskraft, förmåga af utbredning och
variering? Dessa frågor förblefvo någon tid obesvarade, men ledde
slutligen till närmare undersökning af hållbarheten i de skäl,
som anförts för den asiatiska hypothesen.
Kärnpunkten i Lathams protest är den, att frågan blifvit
afgjord till förmån för Asien, utan att den andra möjligheten
blifvit underkastad närmare pröfning, samt att om en sådan
pröfning företages, det genast från början visar sig, att denna
andra möjlighet, ariernas europeiska ursprung, har företräde
åtminstone ur methodologisk synpunkt.
Denna invändning från en engelsk forskares sida förblef
länge utan genljud, och man synes hafva betraktat henne
endast som en yttring af det tycke för det excentriska,
hvilket man är van att tillskrifva hans landsmän. Han upprepade
sin gensaga år 1862; men det dröjde ännu fem år, innan
det visade sig, att hon haft någon verkan. År 1867
uppträdde den berömde språkforskaren Whitney, väl icke för att
försvara Lathams mening, att Europa är ariska familjens
vagga, men för att skingra den villa, hvari man var fången,
att språkvetenskapen hade bevisat ariernas asiatiska härkomst.
Såsom redan påpekats, var det isynnerhet Adolphe Pictet,
som gifvit stöd åt denna illusion genom sitt stora verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
