Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Temperera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
teodolīt, gr., med kikare försedt
instr. för mätning af horisontella
o. vertikala vinklar.
Teodor, egentl. Kassa Kuaranya,
kon. af Abessinien, f. 1818, reg.
55, eröfr. hela Abess. 57, ådrog
sig krig m. Engld, slagen 68 vid
Magdala, sköt sig s. å.
Teo’dorik d. st., östgoternas kon.,
f. 454, slagen 89/90 af Odoaker,
grund. 493 östgoternas rike (se
goter), d. 26. Begrafven i
Ravenna.
Teodōsia = Feodosia (se d. o.).
Teo’frastos, gr. filos., f. omkr. 390
f. K. på Lesbos, eft. Aristoteles
peripatetikernas ledare, d. 286.
teo|gnosī, gr., kunskap om Gud.
-gonī, gr., läran om gudarnes
uppkomst.
teokall’i, fornmex. tempelbyggnader,
merendels stympade kvadratiska
pyramider med kapell på hjässan.
teokratī, gr., gudavälde;
regeringsform, enligt hkn prästerna äro
Guds ställföreträdare (mosaisk t.).
Teo’kritos, gr. skald fr. Syrakusa,
i 3:e årh. f. K. Skr. bukoliska
dikter, hymner, elegier m. m.
teologī, gr., gudalära;
smnfattningen af den kristna kyrkans
lära om Gud.
teorēm, gr., påstående, hvars
riktighet fordrar bevis.
teor|ī, gr., undersökning af,
kännedom om o. framställning af
reglerna f. en vetenskap, is. i motsats
till praktik. -ētiker, person, s.
undersöker grunderna för, men
ej praktiskt utöfvar en vetenskap.
-etisk, vetenskaplig.
teo|sōf, gr., mystiker, svärmare.
-sofī, kunskap om Gud gm
inbillad öfvernaturlig uppenbarelse.
teosofiska samfundet, hvars lära
påstås vara sammanfattn. af
österländska teorier i filosofi, sedelära
m. m., stift. i New York 1875 af
fru Blavatsky (se d. o.) o. H. S.
Olcott; en gren i Stockholm fr. 1889.
Teplitz, st. i n. Böhmen, 24,420
inv. Ber. bad.
Tēra, g. geogr., se Santorin.
Tēramo, landsk, i mel. Ital., 2,765
kv.km, 320,376 inv. Hst. T., 8,700 inv.
terapī, gr., läkares förfaringssätt f.
att bota en sjukdom, om hvars
väsen, orsaker o. d. han förut
förskaffat sig kännedom.
Terceira (-sēira), en af Azorerna,
421 kv.km., 48,920 inv.
Terek, flod i Kaukasien, utf. i
Kaspiska haf., 616 km. l.
Teren’tius, Publius, kallad Afer,
rom. lustspelsförf., f. omkr. 185
f. K. i Kartago, d. 159 f. K. Skr.
6 komedier.
Teresia Amalia Karol:a Jos:a
Ant:a, prins:a af Sachsen-Altenb.,
f. 27/12 1836, förmäld 64 m. Nik.
August, hert. af Dalarna, änkehert:a 73.
Terglou, topp på Alperna, n. om
Triest, 2,865 m. h.
Terlizz’i, st. i s.-ö. Ital., m. omr.
23,233 inv.
ter’mer, gr., varma källor; rom.
fornk., varmbadhus.
termīn, lat., gräns; bestämd tid.
Term’ini, st. på n. kusten af
Sicilien v. T.-fl., m. omr. 18,650 inv.
terminism’, se determinism.
ter mini tech’nici, lat., tekniska
konstuttryck.
terminologī, lat.-gr., smnfattn. af
alla för en konst l. vetenskap
egendomliga uttryck.
terminsaffär, kallas affär, då varan
skall levereras på bestämd tid;
börsspekulation på vara, s. ej
finnes i verkligheten o. i hkn
vinsten beror på varans stigande l.
fallande.
termīten, Termes L., t. steklarnas
ordn. hör insektsläkte, hkt liks.
myrorna lefver i samhällen und.
en drottning och består dels af
obevingade soldater l. arbetare,
dels af bevingade hannar o.
honor. Bekant för sina stora af
lera o. sand formade, sockertoppslika
boningar. T. fatalis F., i
Ind. o. Afrika, och T. destructor,
S.-Amer. o. Antillerna.
termo|elektricitēt, gm värme
framkallad elektricitet. Smnlödes t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
