Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Temperera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betingade afvikning från akustiska
renheten.
temperēra, lat., = moderera (se d. o.).
Templarorden, en 1883 af A.
Peterson i N. York stift., ej hemlig
förening af män och kvinnor f.
absolut nykterhet, ömsesid.
lifförsäkr. o. sjukhjälp. Inf. i Sverige
84 (61,569 medl. 08); äfv. i Norge
och Danmark.
tem’po, it., tid, tidsmått; handgrepp.
-rell, timlig, världslig. -rär,
öfvergående, tillfällig.
tem’pus, lat., tid; gram., tidsform:
presens, imperfektum, perfektum,
pluskvamperfektum, futurum (se d. o.).
tenākel, lat., manuskripthållare för sättare.
tenalj’, fr., befästningsystem med
omväxlande en in- och en
utgående vinkel.
Tenass’erim, prov. i brit. Birma,
121,026 kv.km., 978,073 inv.
tend|ens’, fr., sträfvan i bestämd
riktning. -entiös, som har en viss
tendens.
tender, l. tänder, eng., vid
lokomotiv fastkopplad vagn med
kol- o. vattenförråd; sjö., ett mindre
fartyg, som åtföljer ett större med
uppgift att rekognoscera, öfverföra
befallningar etc.
tendēra, lat., syfta till.
Teneriff’a, den största af
Kanarieöarna, 2,026 kv.km., 138,008 inv.,
vulkanisk. Högsta bergtoppen
Pico de T., 3,711 m. Hst. Santa
Cruz.
tenes’mus, gr., läk., kramp i
ändtarmens l. urinblåsans slutmuskler.
Tengberg, 1) Nikl. Ang., hist, f.
1832, d. 70 ss. prof. i Lund.
Förf. — 2) Rudolf, hist., f. 1849,
d. 76 ss. docent i Upps. Skr.
tills. m. S. J. Boëthius 5:e del.
af <i>Sveriges hist. från äldsta tid
till våra dagar.
Tēniers (-nirs l. -njē), David d. y.,
holl. genremål., f. 1610, d. 94.
tenn, kem., Sn = 118, sed. äldsta
tider kändt metall. elem.,
förekommer end. i förening m. syre
ss. t.-malm; hvitt, kristalliniskt,
men dock smidigt. Eg. v. 7,29.
Smältpkt 237°. Lösl. i klorvätesyra,
koncentr. svafvelsyra och
utspädd salpetersyra. Anv. till
legering., lödning, förtenning af
husgerådsart, beläggning af
speglar m. m.
Tenn., förk. för n.-amer. staten
Tennessee.
tennaska, se tennoxid.
Tennessee (-sī), 1) bifl. t. Ohio t.
v., 1,946 km., omr. 105,831 kv.km.;
2) n.-amer. fristat, förk.
Tenn.-108,905 kv.km., öfver 2 mill. inv,
Huf.-när. landtbruk. Hst. Nashville.
Stat 1796; konstitution 1870.
tenn|folium, se stanniol.
-legeringar; förnämsta äro m. koppar
l. brons, m. bly l. snäll-lod, s.
anv. t. lödn. af mässing och m.
antimon l. britanniametall. -malm,
se tennoxid. -oxīd, en af tenns
förening, m. syre, bildas gm
upphettning af tenn vid lufttillträde
ss. ett hvitt pulver, tennaska,
s. användes t. glasyrer, emaljer
m. m., men finns färdigbild, i
naturen ss. svarta, starkt glänsande
kristaller, tennmalm, hvarur
metall, tenn framställes, och som
finnes i Cornwall, Banka, Malakka,
Australien, Sachsen. Sällsynt i
Sverige. -salt, ur tennklorur
(fören. af tenn o. klor) utkristalliserade
färglösa kristaller. -sulfīd,
se mussivguld.
Tennyson, Alfred, eng. skald, f.
1810, 50 poeta laureatus, 84 pär,
d. 92 Aldworth. Skr.: Enoch
Arden, dramer m. m.
tenōr, it., hög mansstämma från c
till ettstrukna g.
tension, lat., fys., spänning; sträfvan
hos inneslutna gaser att utbilda sig.
tent|āmen, lat., förexamen. -ation,
pröfning, frestelse. -ator, =
examinator. -era, på förhand
pröfva; examinera.
tenūto, it., tonk., uthålligt.
teobromīn, kem., C7H8N4O2, basen
i kakao; hvitt, kristalliniskt pulver.
teodicē, gr., Guds rättfärdigande f.
allt ondt i världen. Namnet af Leibniz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
