Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om en stund föll det Tom in, att Huck kanske
skulle komma just denna natt och ge signal. Denna
tanke dämpade icke så litet hans glada
förväntningar. Han kunde dock icke förmå sig att alldeles
afstå från den motsedda glada tillställningen hos
fru Douglas. Och hvarför skulle han det,
resonerade han — signalen hade icke afhörts föregående
natt, hvarför skulle det vara troligare att den komme
i natt? Aftonens säkra nöje vägde mer än den osäkra
skatten, och på gossars sätt beslöt han att följa det
starkare begäret och icke ägna en enda tanke mera
denna dag åt kistan med skatten.
En halfmil nedanför staden stannade ångfärjan
och lade till vid mynningen af en skogig däld.
Hopen svärmade i land, och snart genljödo
skogssträckorna och de klippiga höjderna när och fjärran af
muntra rop och skratt. Alla olika sätt att bli
upphettad och uttröttad voro snart genomgångna, och
småningom återvände de kringströfvande till lägret,
utrustade med en försvarlig hunger, och nu började
de goda sakerna stryka åt. Efter kalaset följde
en stunds vederkvickande hvila och samtal i skuggan
af de lummiga ekarna. Till sist ropade någon:
»Hvem har lust att följa med till grottan?»
Alla hade lust till det. Paket med ljus togos
fram, och genast började ett allmänt klättrande
uppför höjden. Grottans mynning var högt upp
på sidan af berget, en öppning formad som
bokstaf-ven A. Dess massiva ekdörr stod öppen. Innanför
var ett litet rum, kyligt som en iskällare och af
naturen försedt med solida kalkstensväggar, som voro
fuktiga af en kall utdunstning. Det var romantiskt
och mystiskt att stå här i det djupa mörkret och
blicka ut öfver den gröna dalen, som lyste i solen.
Men det stämningsfulla i situationen var snart
utnött, och det muntra stojet började på nytt. Så
snart ett ljus blifvit tändt, började ett allmänt
anfall på dess ägare; en strid’och ett hjältemodigt för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
