Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 24 aug. 1940 - Tekniskt kvacksalveri, av R. - Ivar Dahllöf †, av K. A. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
ändå är vätgasen och t. o. m. knallgasen "fredligare"
än acetylen, ty vätgasen blir åtminstone ej explosiv
förrän man blandar den med luft, och inte ens
knallgasen exploderar förrän den antändes. Men acetylen
är explosiv redan utan inblandning av luft och
behöver inte ens antändas. Den är nämligen en labil
förening, som sönderfaller under stark
värmeutveckling. Den minsta förändring, en tryckökning eller
trycksänkning, en plötslig vibration osv. kan under
ogynnsamma omständigheter bringa den till explosion
med fruktansvärda verkningar, ty vid acetylens
sönderfallande bildas kol och väte. Härtill kommer att
den med vissa metaller exempelvis koppar bildar
explosiva föreningar.
Allt användande av komprimerade gaser innebär
risker. De kunna genom tekniska åtgärder
elimineras till en del och risken med den relativt ofarliga
vätgasen kan man, därest icke uppgiften därom är en
anka, kanske taga då det gäller ett sådant
förstörelseredskap av högsta rang som en jagare, där andra
risker under alla förhållanden dominera, men att i
allmän trafik i en stad, där hundratals människor
utan sin vilja och oåtsporda utsättas för riskerna,
tillåta användning av acetylen är en fråga av så
allvarlig innebörd att den inte får bli föremål för
tekniskt kvacksalveri. Så viktig är ej ens drosktrafiken.
Vad ovan sagts beträffande acetylens användning
gäller naturligtvis i första hand den på fordonet av
vatten och kalciumkarbid direkt genererade. Det
svenska företaget Gasaccumulator torde utan
för-hävelse kunna påstås besitta världens mest
omfattande erfarenhet i fråga om acetylen, varför om
något användbart i fråga om acetylengasgeneratorer
skall kunna åstadkommas, det bör kömma från detta
håll, där man vet vad man handskas med och därför
också är nyttigt skeptisk inför acetylengasgeneratorns
möjligheter.
Den på stålbehållare komprimerade s. k.
dissous-gasen har genom särskilda åtgärder i hög grad
stabiliserats, varför den under vanliga förhållanden torde få
anses relativt ofarlig. Om det emellertid gäller dess
användning under så påfrestande förhållanden som
under bilkörning torde nog den verkliga
sakkunskapen böra ha det avgörande ordet.
Vad här uttalats kan synas mången som "Eine
grausame Salbe". Det utgör emellertid ingen
svartmålning utan ett lugnt konstaterande av fakta. De
reflexioner, vartill det sagda avses leda, kunna även
sammanfattas på följande sätt: Må gärna andra
förnuftiga män i ansvarig ställning bedöma och avgöra
de landsekonomiska och folkhushållningstekniska
konsekvenserna av tekniska åtgärder i
försvarsberedskapens och/eller folkhushållningens tjänst, men låt
vår stora stab av goda, ansvarskännande tekniker
avgöra de tekniska frågorna. De äro alla besjälade av
en intensiv önskan att tjäna sitt land, de äro i stor
utsträckning kunniga och objektiva och de äro — i
många fall trots betydande personliga uppoffringar —
alltid redo. Låt bli kvacksalveriet!
Sedan förestående skrivits har Svensinen blivit
officiellt bedömd och på goda grunder underkänd.
Ett par tidningar fabla likväl ännu om vad vårt land
eventuellt går miste om, ifall "uppfinnaren" av
Sven-sinet nu vänder sig till utlandet. Han må gå! Till
vårt lands försörjningsläge med brännoljor kan
Sven-sinet med all säkerhet ej för närvarande bidraga.
Även i fråga om karbidgeneratorerna ha vissa
omständigheter tillkommit som understryka vad ovan
sagts.
Garagering av acetylengeneratorbilar har sålunda
förbjudits ävensom rökning inuti dylika bilar. Dessa
två för en tekniker fullkomligt självklara förbud
apostrofera nödvändigheten av att visavi
acetylengas-drift av bilar gå fram med utomordentlig försiktighet
och — framförallt — sakkunskap.
R.
Ivar Dahllöf †.
■■■■
Teknisk tidskrift har sorg. Dess annonschef sedan
18 år, kaptenen Ivar Dahllöf, gick den 17 augusti bort
i sviterna av en galloperation, som sannolikt kom
att vidtagas för sent på grund av hans nit i
försvars-beredskapens tjänst.
När jag några dagar före hans bortgång besökte
honom, var han ännu fylld av tillförsikt om sitt
tillfrisknande och planerade för framtiden, och vad som
särskilt upptog hans tankar, var huru pass snart han
skulle bli stark nog att återupptaga den militära
tjänst som i över ett halvt år gjort honom till en
sällsynt gäst på hans ordinarie arbetsrum.
För Teknisk tidskrift var Ivar Dahllöf en mycket
värdefull tillgång, och den förbättring i tidskriftens
ekonomi som senare år medfört, kan i stor
utsträckning räknas honom till förtjänst.
Han var arbetsam, noggrann och energisk, vartill
kom en sympatisk förmåga att lätt kunna komma till
tals med personer i alla ställningar.
Dahllöf var en varm fosterlandsvän med ett
levande intresse för vårt försvarsväsen. Detta tog sig
bl. a. uttryck i hans energiska medarbetareskap i
Stockholms luftvärnsförening, där han på senare år
på sitt försynta och lugna men energiska sätt
beklädde den arbetsfyllda l:ste sekreterareposten.
Som kamrat var Ivar Dahllöf utmärkt att
samarbeta med, och saknaden efter honom kännes därför
särskilt tung.
Yi hade varit tacksamma att ha fått behålla honom
ännu många år, men då så ej förunnats oss, skall han
leva i vårt minne. K. A. W.
334
10 aug. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
