Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1940 - Notiser - Fältstyrkemätningar av ultrakortvåg, av Radiophil - Det bulgariska telegraf- och telefonväsendets modernisering, av H. Reitzer - Litteratur - Anmälan: Förtrollade siffror, av J. Tandberg - Anmälan: Kemien erövrar världen, av J. Tandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskrift
de försök åter var automatisk ändring av
sändningsfre-kvensen samt självregistrerande mottagning anordnad.
Sändaren var konstruerad för konstant
strålningseffekt vid varierande frekvens inom områdena 81—86
och 140—145 Mc/s, motsvarande våglängdshanden 3,70—
3,49 och 2,14—2,07 m. Frekvensen varierades
kontinuerligt med 166 kc/s i sekunden, dvs. hela 5-megacyklers
bandet sveptes över på en tid av 30 sek.
Mottagningsantennen var av dipoltyp och anordnad så, att en mot
fältstyrkan inom bandet proportionell spänning
tillfördes mottagaren. Mottagaren själv var av supertyp med
en mellanfrekvens av 100 kc/s och med en inom
mät-områdena frekvensoberoende utgångseffekt.
Fig. 1 visar fältstyrkediagram, tagna under två efter
varandra omedelbart följande svep. Fältstyrkan är icke
angiven i absoluta, numeriska värden, då försökens
ändamål främst var att registrera frekvens-amplitud
kurvorna och utfinna ifrågavarande våglängders
karakteristiska egenskaper vid användning för television.
RadiopMl.
Det bulgariska telegraf- och telefonväsendets
modernisering. Det bulgariska postväsendet firade
nyligen sitt 60-årsjubileum. År 1879 övertogos också
de i Bulgarien bestående telegraflinjerna från de ryska
myndigheterna, som hållit landet besatt efter det
ryskturkiska kriget. Det fanns då totalt 2 6
telegrafstationer i landet; antalet hade till år 1938 ökat till 762.
Antalet befordrade telegram ökades under denna tid
från 40 920 till 3,4 mill. per år. Under de första åren
användes endast Morse-apparater vid telegraf trafik en;
mellan Bulgarien och Ryssland däremot
Bedeau-appa-rater, med vilka kabeltjänsten på linjen
Varna—Se-bastopol ombesörjdes. Senare blevo
Morse-apparater-na ersatta av Hughes-apparater, men man har sedan
år 1931 alltmera övergått till Siemens’
telegrafappa-rater. Dessa apparater användas särskilt för
internationellt bruk, medan inom landet Morse- och
Hughes-apparaterna ännu äro de förhärskande.
Den första telefoncentralen i Sofia, som till en
början endast betjänade 5 platser, öppnades år 1886.
Anslutningarnas antal i hela Bulgarien har till år
1938 vuxit till 27 440. Ända till år 1935 voro endast
handapparater i bruk, som sedermera blivit ersatta
av automatiska. År 1935 upprättades i Russe en
automatisk central med 1 000 och i Stara Zagora en
med 600 nummer; året därpå följde Gabrowo med 400.
Burgas med 1 200 och Sofia med 6 050 nummer. För
den mellanstatliga telegraf trafiken äro sedan år 1931
högfrekvensanläggningar i drift, som emellertid delvis
redan äro föråldrade och som enligt de senaste
rapporterna snart torde bli moderniserade. Direkt
telefonförbindelse finnes med Rumänien, Jugoslavien,
Grekland, Ungern och Turkiet; en direkt förbindelse med
Tyskland är planlagd. Nu skola högfrekvensapparater
insättas på linjerna Sofia—Burgas och
Sofia—Plow-diw. Telefonväsendets inkomster överstiga betydligt
telegrafväsendets; medan för telegram år 1938
upp-buros 43,2 mill. lewa, förtjänade telefonförvaltningen
vid 3,5 mill. samtal 132,8 mill. lewa. En ytterligare
ökning av antalet telefonanslutningar kan väntas; f. n.
komma på landsbygden per anslutning 220 personer
mot endast 28 i Sofia.
H. Reiteer.
Litteratur
Bokanmälan.
Förtrollade siffror, av Anders orne. Wahlström och
Widstrand, ’Stockholm 1939, 218 sid., kr. 7: 50 häftad,
10: — inb.
Författaren har ej skrivit boken för matematiker av
facket utan för amatörer, som ha nöje av att "låta tankarna
lustvandra i matematikens förtrollade och alltid lika
tjusande värld". Visserligen är det ett mycket begränsat
område av de väldiga domänerna, dit man får tillträde,
men här är också allting väl tillrättalagt och inga
våldsamma stup eller sublima skönhetssyner på onåeliga
avstånd taga andan ur läsaren. Det intressanta lockas
fram med mycket enkla räkneoperationer, multiplikation
och division, och boken kan med nöje läsas rakt fram,
alltså även av den, som är för lat att själv begagna
penna och papper eller räknemaskin i samband med
utflykterna i siffrornas värld.
Läsaren blir först förtrogen med talföljden 142 857,
känd från förvandlingen av ~ till decimalbråk, där
siffrorna utgöra en återkommande period. Med det anförda
6-siffriga talet kan man företaga en hel del
"trollkonster", vilka dock senare avslöjas i ett allmännare
sammanhang. En hel serie mångsiffriga tal med kuriösa
egenskaper framföras och avslöjas; det längsta, som är
33-siffrigt, multipliceras med 67, varvid man får idel
nior, och sedan bollas det vidare med all den säkerhet,
som anstår en trolleriprofessor.
Meningen med trollerikonsterna äro dock ingalunda
att förbrylla. Tvärtom får man en djupare insikt i
talens egenskaper just genom upprepade numeriska
övningar. Inga generella formler eller talteoretiska
satset-meddelas utöver några regler rörande tals delbarhet.
Räkneövningar utföras även i andra talsystem än
10-syste-met, nämligen . 4- och 12-systemet. Även Swedenborgs
8-system finnes nämnt.
Boken avslutas med några hjälptabeller över
periodiska decimalbråk, primtal och tals upplösning i
primfaktorer. En liten nyttig utredning finnes i texten om vad
man förstår med räkneorden biljon, triljon, kvadriljon,
.... deciljon i olika länder. En amerikansk "billion" är
ju egendomligt nog icke den största i världen. -— Den
av oss alla respekterade miljonen uppger förf. ha skapats
på 1600-talet. Namnet är nog äldre än så. I tryck är
det belagt 1484, men redan Marco Polo använde ordet så
flitigt, när han beskrev sina äventyr i Kina, att han
fick ett öknamn därav. Om däremot någon t. e. skulle
råka benämna bokens författare postiljon, så skulle det
enbart bli ett hedersnamn åt den, som förmedlat så
många, långa och nöjsamma siffertal åt allmänheten.
J. Tandberg.
Kemien erövrar världen, av Walter Greiling,
översättning och bearbetning av Bror Gustaver. Bokförlaget
Natur och Kultur, Stockholm, 1939. 319 sid., pris 9: —,
inb. 11: 50.
I förordet gör översättaren följande uttalande:
"Walter Greilings bok, ’Chemie erobert die Welt’, är mycket
intressant. Den är livfullt och medryckande skriven.
–- Greiling visar oss slutligen hur kemien sakta men
säkert växt fram till en makt — på både gott och ont —
som i flera avseenden är av avgörande betydelse för
folkens öden. Kemien har erövrat världen." Han har
rätt. Världshistorien skymtar bakom framställningen.
Hade författaren även medtagit reaktionsformler, något
som vore önskvärt, skulle man kunna läsa folkets öden
på ett nytt sätt. Från att vara regenternas och krigens
historia bleve det vissa fundamentala kemisk-tekniska
reaktioners historia, som man hade att minnas och
begrunda. Detta gäller ej blott de ödesmättade
sprängämnenas och speciallegeringarnas inträde på scenen utan
även glas och soda, läkemedel och färgämnen, olja och
konstgödning, papper och näringsmedel, allt detta, som
utgör en del av underlaget för ekonomisk och politisk
historia.
översättningen är förtjänstfullt gjord- av en
sakkunnig person. Han har med diskreta noter rättat åtskilli-
150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
