Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 16 nov. 1940 - Studenternas krigsuppgifter - Harald Hjärne och England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan man möjligen, om också med en viss tvekan, erkänna att
generella tjänstårsbestämmelser icke kunna genomföras. Däremot synes
intet annat än de obotfärdigas förhinder stå i vägen för en
bestämmelse exempelvis av innehåll att en tjänsteman för uppflyttning i
högre löneklass må tillgodoräkna sig den tid, under vilken han före
inträdet i statens tjänst fullgjort militärtjänstgöring till följd av
mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap, därest skäl föreligger att
antaga att denna tjänstgöring i väsentlig mån fördröjt hans
utbildning, eller för att han i motsvarande fall skall få tillgodoräkna sig
tjänstgöringen som merit för befordran. Fråga är för övrigt, om icke
t. o. m. vanlig fredstjänstgöring borde tas i betraktande på
motsvarande sätt.
Harald Hjärne och England. Aldrig under sin månghundraåriga historia har det
brittiska väldet befunnit sig i större fara än nu.
Ännu omedelbarare än under Napoleonskrigen reser sig inför det
engelska folket hotet av ett sammanbrott, som skulle innebära slutet
ej blott för dess maktställning i världen utan också för dess
oberoende och för alla de ideal, som det omfattat under en sällsynt
enhetlig och kontinuerlig utveckling. Utgången är alltjämt i högsta grad
oviss. Men för andra folk bör det vara en bjudande plikt att söka
göra klart för sig, vad Englands och dess ideals nederlag skulle
innebära för världen i övrigt.
Den svenska allmänheten har också under den senaste tiden fått
flera tillfällen att göra sig förtrogen med omfattningen och arten av
Englands kulturella och politiska insatser. Här må blott erinras om
det lilla samlingsverket Det isolerade öriket och om docenten C. A.
Hesslers nyligen utkomna välskrivna och stimulerande bok Engelskt
statsliv — ett perspektiv (Natur och Kultur, pris kr 5:75), som ger
en översikt av Englands inrikespolitiska och sociala struktur. Av
ännu större intresse i detta sammanhang är dock det urval ur Harald
Hjärnes essayistiska författarskap, som under titeln Engelsk
imperialism och parlamentarism (Bonniers förlag, pris kr. 3:—) nyss
utgivits av Gustaf Stridsberg, själv den kanske främste bäraren av den
Hjärneska traditionen inom vår publicistik.
Huvudparten av den lilla volymen utgöres av två uppsatsserier.
Den ena, förut utgiven i bokform i Blandade spörsmål (1903), är en av
Hjärnes på sin tid mest uppmärksammade och livligast diskuterade,
nämligen hans artiklar i Svenska Dagbladet 1899—1900 rörande den
sydafrikanska frågan, vilken då satte hela världens känslor i svallning.
Hjärnes inlägg väckte på många håll ond blod på grund av hans
fränt realistiska syn på boerna — »den patriarkaliska enkelhetens,
gudfruktighetens och skjutskicklighetens mönsterbilder» för att nyttja
Hjärnes egen bistert ironiska karakteristik. Sydafrikas senare
historia har på det mest övertygande sätt visat, att det var han, som
bedömde läget rätt, medan den övervägande svenska opinionen under
intryck av i och för sig aktningsvärda känslostämningar samt av
en skicklig och obesvärad propaganda felbedömde frågeställningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
