Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 16 nov. 1940 - Studenternas krigsuppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till en början får deras användbarhet i det militära arbetet icke
hindra, att även fullt vapenföra studenter och likställda befrias från
militärtjänst, där deras civila uppgifter äro av sådan art att detta är
nödvändigt. En professor är lika samhällsnyttig och nödvändig som
en skogs- eller jordbruksarbetare. Där civila befattningar, vare sig
tillfälliga eller permanenta, äro av den art att deras innehavare måste
tjänstgöra även under krig får detta icke leda till att de reserveras
för »sökande, vilka äro befriade från militärtjänst», utan endast till
att vederbörande icke inkallas till krigstjänstgöring. Det finländska
exemplet visar ej blott studentbefälets värde och insatser vid fronten,
utan även att en krigsorganisation, byggd på sådant befäl, ej lider
avgörande skada av ens ganska omfattande frikallelser av studenter,
vilka behövas i det civila arbetet. Att, såsom fröken Ebon Andersson
nyligen påtalat, en statlig institution annonserar efter kronvrak för
en välbetald tjänst, är varken mer eller mindre än otillständigt.
För de studenter, vilkas utbildning är avslutad, synes eljest föga stå
att göra. De torde i allmänhet få behålla en större eller mindre del
av sin civila lön och i stats- eller motsvarande tjänst räkna de tjänstår
även under krigstjänstgöringen. I övrigt få de stå sitt kast
tillsammans med andra värnpliktiga.
Annorlunda ligger det till för dem som fortfarande studera. Det har
redan framhållits, att militärtjänsten för dem betydde ett högst
allvarligt avbräck, samt att de icke kunna räkna med att bedriva studier
i fält. Å andra sidan äro varken de själva eller samhället betjänta av
att vederbörande läroanstalter för deras del knappa in på
kunskapsfordringarna mer än eljest — det gäller just att hindra att de komma
att utgöra något slags intellektuell kristidsprodukt. Deras examina
måste bli lika mycket värda, följaktligen också lika »svåra» som deras
hemmavarande kamraters.
En annan sak är, att de yttre kraven böra kunna lättas — att
utbildningskurser dubbleras, att den som lyckas skaffa sig erforderliga
kunskaper utan att deltaga i undervisningen också får dem rättvist
prövade, att kursavgifter eftergivas o. s. v. Mycket kan därvid vinnas
helt enkelt genom att vederbörande lärare få klart för sig, att de här
ha ett problem som det är deras skyldighet att lösa, och att de gå till
verket utan fördomar och utan att i onödan hålla på sin värdighet.
I det relativt sällsynta fall då en student blir tentamensfärdig i fält
utan att kunna få tjänstledighet, få sålunda inga
bekvämlighetshänsyn och ingen formalism hindra att han får tentera t. ex. under en
tjänstledighet på en dag eller några timmar; det bör t. ex. kunna
komma i fråga att tentator reser till tentanden i stället för omvänt.
Även föreliggande behov av kursböcker och kompendier torde utan
svårighet kunna fyllas. Något har i dessa avseenden gjorts av våra
läroanstalter, men mera kan nog åstadkommas med litet god vilja
och frihet från formalism.
Kvar står dock en betydande tidsförlust. Det är svårt att inse,
varför icke denna i allmän tjänst skall kunna kompenseras vid
lönetursberäkningen. I de fall där en viss tjänstetid ställts som kompetenskrav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
